Oklart vem som har ansvar för barn med psykisk ohälsa

På många håll saknas förebyggande och tidiga insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Barnet riskerar att helt bli utan vård, vilket kan få livsavgörande konsekvenser. Anledningen till oklarheterna är att kommuner och landsting ger otydliga uppdrag eller inga uppdrag alls till verksamheterna.

Socialstyrelsen har gjort en omfattande nationell granskning av hela den vårdkedja som har ansvar för vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom. Vårdcentraler, BVC, ungdomsmottagningar, skolhälsovård och öppen och sluten vård inom barn och ungdomspsykiatrin, BUP, har inspekterats.

- Vi har tidigare konstaterat en rad problem och brister inom den vård som ska finnas för barn och unga med psykisk ohälsa och sjukdom. Detta är en grupp som mår allt sämre. Vi ser fler utåtagerande pojkar och självskadande flickor. De psykiska problemen bland barn i asyl- och migrationssituationer ökar. Därför genomförde Socialstyrelsen en omfattande tillsyn av hela den vårdkedja som har ansvar för den här gruppen, säger enhetschef Birgitta Hagström. Oklart på många håll
Granskningen visar att det på många håll är oklart vem som har ansvar för att ge de primära behandlingsinsatserna till barn mellan 6 och 18 år med psykisk ohälsa. Det är ett allvarligt brott i vårdkedjan när dessa tidiga insatser, som kan förebygga psykisk sjukdom, saknas. Det beror ofta på att kommuner och landsting inte gett något uppdrag, eller otydliga uppdrag, till verksamheterna. Det skapar oklarhet kring ansvarsfördelningen med resultatet att ingen tar ansvar.

- Gränsdragningsproblematiken ser vi överallt. Granskningen visade att de flesta verksamheterna saknar organiserad övergripande samverkan. Ungdomar som befinner sig på gränsen mellan BUP och vuxenpsykiatrin kan få svårt att få akut hjälp, säger inspektör Marie Collberg.

Saknas tid och personal
Andra problem som verksamheterna själva lyfter fram är att det saknas tid och personal, att det är svårt att föra över barn till andra vårdenheter där de kan få bättre anpassad hjälp och att behovet av hjälp upplevs vara omättligt.

Vissa av de granskade verksamheterna, framför allt skolhälsovården, upplever problem i kontakten med BUP. Det handlar främst om långa väntetider, men även om krav på att barnet själv ska söka hjälp, eller tvärtom, att barnet inte får komma utan sällskap av en vårdnadshavare. Att en basutredning ska vara gjord innan BUP tar emot en patient är också ett hinder för att barn ska få hjälp.

Kontakt
Enhetschef Birgitta Hagström, 075-247 47 13
Inspektör Marie Collberg, 075-247 30 67
Länk till rapporten:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-12-13/Sidor/default.aspx