Stora kommunala skillnader i stöd till utsatta barn

Hela 28 procent av landets kommuner saknar en socialjour som kan ge akut professionellt stöd dygnet runt. För ett barn som just varit med om en traumatisk händelse kan omedelbar och adekvat hjälp vara avgörande. Socialstyrelsen har för första gången jämfört kommunernas förutsättningar att ta hand om utsatta barn och unga.

- Ett barn som utsatts för övergrepp, bevittnat våld i familjen eller själv blivit misshandlat en lördagsnatt behöver hjälp av någon som ser och förstår barnets specifika behov just då. Det handlar om någon som kan ge stöd i den akuta situationen och vid behov initiera beslut om akut omhändertagande, säger projektledare Ann Johansson.

Denna möjlighet saknas i stora delar av landet. Socialstyrelsens öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården visar att närmare tre av tio kommuner inte har en socialjour med socionomutbildad personal som är tillgänglig dygnet runt.

Barn och unga som behöver stöd ska så långt det är möjligt få individuellt bedömda insatser inom den öppna vården. Det är bara om dessa inte räcker till som samhället ska ta över vården och omsorgen genom att placera barnet i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Men vissa kommuner placerar en påtagligt stor andel av de hjälpsökande barnen och ungdomarna i familjehem eller HVB och har enligt de öppna jämförelserna ytterst begränsade resurser för individuella behovsprövade öppenvårdsinsatser.

- Placerade barn är en mycket sårbar grupp. Barn i familjehem har exempelvis höga överrisker för att längre fram i livet drabbas av allvarlig psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Vi har inlett en rad långsiktiga och sammanhållna insatser för att förbättra livssituationen för dem, säger överdirektör Håkan Ceder.

Barn och unga i utsatta situationer behöver ofta flera olika sorters stödinsatser. De är beroende av att de olika verksamheterna samverkar med varandra. Många kommuner saknar skriftliga samverkansavtal som tydliggör ansvaret för de olika involverade instanserna. Därmed riskerar frågor att hamna mellan stolarna och att betydelsefulla insatser uteblir.

- Skolan är ett viktigt exempel. För barn i familjehem är ofullständig skolgång eller låga betyg den främsta riskfaktorn för psykosociala problem i vuxen ålder. De här barnen måste därför garanteras ett bra stöd i sitt skolarbete. Det gör god samverkan till ett mycket angeläget och prioriterat utvecklingsområde, säger Håkan Ceder.

Öppna jämförelser
Detta är den första öppna jämförelsen inom den sociala barn och ungdomsvården. Tyngdpunkten för 2010 års mätning är socialtjänstens förutsättningar att möta utsatta barns behov. Det närmaste året kommer indikatorer för socialtjänstens insatser för öppenvård, familjehemsvård och institutionsvård att utvecklas.

Öppna jämförelser ska ge information om socialtjänstens resultat, kvalitet, kostnader och effektivitet. Redovisningen ska möjliggöra jämförelser mellan olika kommuner och ge underlag till kommuners förbättringsarbete. Arbetet görs på uppdrag av regeringen och i samverkan mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting samt i samråd med Vårdföretagarna och Famna.  
Kontakt
Projektledare Ann Johansson
Överdirektör Håkan Ceder
Båda nås via presstjänsten, 075-247 30 05