Att minska köttkonsumtionen är lättare sagt än gjort

Mer information är inte nödvändigtvis vägen att gå för att komma till bukt med den svenska kött-produktionens och -konsumtionens miljöpåverkan. I alla fall inte om informationen är utformad så som den är i en av allmänhetens viktigaste kunskapskällor: nyhetsmedierna. Det visar Kajsa-Stina Benulic doktorsavhandling ” A Beef with Meat: Media and audience framings of environmentally unsustainable production and consumption”.

Mer information råder inte bot på två hinder som delar av allmänheten själva pekar ut för att få ner köttätandet i Sverige: människors ovilja att minska sin konsumtion och politikers upplevda ovilja att försöka åstadkomma en minskning.

– Jag hoppas att resultaten i min studie kan bidra till en debatt om hur medborgare kan engagera sig i att minska miljöpåverkan från köttsektorn, på fler sätt än som välinformerade och medvetna konsumenter, säger Kajsa-Stina Benulic, verksam på Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik på Södertörns högskola.

Att köttproduktion och köttkonsumtion generellt har stor miljöpåverkan, inte minst genom utsläpp av växthusgaser, har visats av ett antal forskare. I Sverige är köttkonsumtionen hög jämfört med många andra länder, och flera myndigheter har pekat på det ekologiskt ohållbara i att fortsätta på redan inslagen väg. Några konkreta åtgärder, förutom information och upplysning, har däremot inte satts i verket. Frågan om den ekologiskt ohållbara köttproduktionen och konsumtionen har dock gjort sitt inträde i det offentliga rummet, inte minst genom att dagstidningar skriver om den.

I avhandlingen studeras svensk dagspress rapportering om köttproduktion och köttkonsumtion för första gången. Resultaten i den här avhandlingen baseras på analyser av medias rapportering kring kött som miljöproblem och av fokusgruppintervjuer med delar av allmänheten.

Deltagarna i studien instämmer i att det enda sättet för dem att påverka köttproduktionen och köttkonsumtionen är genom sina konsumtionsval. Vissa önskar däremot att politiker, skolor och sjukhus kunde ta ett större ansvar för omställningen, till exempel genom någon slags prisreglering av kött eller genom att se till att fler av de offentliga måltider som serveras är vegetariska.

– Man kan säga att det går en skiljelinje mellan de som ser förändringar av individens köttkonsumtion som strikt frivilliga och de som anser att reglering måste till för att minska köttets miljöpåverkan, säger Kajsa-Stina Benulic.

Mer information om disputationen:

Länk till kalendariet på Södertörns högskola.

Länk till avhandlingen.