Global uppvärmning kan ha orsakat förflyttning av lavar

I en avhandling presenteras forskning vid Södertörns högskola om utbredning och spridning av epifyter, lavar som förekommer på träd. Studier visar att somliga lavarter förekommer mest på yngre ekar, andra arter mest på äldre. Även att anledningen till att gul dropplav är sällsynt verkar vara brist på ekar och att den globala uppvärmningen skulle kunna vara orsak till förflyttning av lavar.

En lav består av en svamp och en alg som lever tillsammans, ibland kan även en cyanobakterie ingå. I Sverige finns det drygt 2100 lavarter och i hela världen nästan 19000.

Lavar är en viktig organismgrupp att studera eftersom de kan ge oss svar på många frågor när det gäller förändringar i vår miljö. De är känsliga för yttre förändringar samtidigt som de är tuffa och kan leva i ogästvänliga miljöer där många andra organismer har svårt att överleva. Å andra sidan så har de svårt att klara till exempel luftens föroreningar i urbana miljöer.

Håkan Lättman disputerar den 9 juni med en avhandling där han studerat utbredning och spridning  i tid och rum av epifyter, det vill säga lavar som förekommer på träd, i södra Sverige.

Olika lavarter beroende på ekens ålder
Håkan Lättman har studerat ekar av olika åldrar för att se i vilken ordningsföljd lavarna avlöser varandra. Resultaten visar att somliga lavarter förekommer mest på unga ekar medan andra arter förekommer mest på äldre.

Gul dropplav är sällsynt på grund av brist på ekar
En annan studie gäller en sällsynt lav som kallas för gul dropplav. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur många år det tar för en spor av gul dropplav att växa upp och själv bli ”förälder” för att kunna producera och sprida egna sporer. Resultaten visar att gul dropplav blir ”förälder” tidigast när den är i 25–30 årsåldern.

Orsaken till att gul dropplav är sällsynt kan antingen vara för att laven har svårt att sprida sig från en plats till en annan eller också vara den ringa förekomsten av gamla ekar. Detta undersöktes genom en inventering av gul dropplav på fem platser där 85 prov extraherades, PCR amplifierades och sekvenserades. Samtliga av dessa genetiska tester antyder att gul dropplav inte har svårt för att sprida sig. Det verkar vara den låga tillgången på gamla ekar som gör den sällsynt.

Global uppvärmning kan ha orsakat förflyttning av lavar
Håkan Lättman har även studerat förändringar mellan 1986 och 2003 i utbredningen hos vanliga lavar i södra Sverige. 22 trädarter och 56 lavarter på 64 olika platser studerades. Tre fall visade en signifikant förflyttning, samtliga i en nordöstlig eller nord-nordöstlig riktning. Undersökning ger inte svar på varför lavarna har förflyttat sig eller varför i denna riktning, men tolkningar av lavarnas förflyttning kan ha att göra med en global uppvärmning. De tre lavarna har en nordlig utbredning så riktningen av förflyttningen mot norr på grund av ett varmare klimat är inte osannolik.

Även den bästa riktningen för blåslavens största förekomst och största medeldiametern på bålen undersöktes. Sannolikheten för förekomst av blåslav ökar i en nord-nordöstlig riktning och medeldiametern på bålen ökar i väst-nordvästlig riktning.

Disputation
Håkan Lättman disputerar med sin doktorsavhandling ” Studies on spatial and temporal distributions of epiphytic lichens” den 9 juni klockan 10.00 i sal MA636, Södertörns högskola.

Håkan Lättman disputerar vid Linköpings Universitet. Forskningen har genomförts på Institutionen för Livsvetenskaper vid Södertörns högskola.

Kontakt
Håkan Lättman, Södertörns högskola, 08- 608 47 65 eller hakan.lattman@sh.se
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller eleonor.bjorkman@sh.se