Samlat grepp om tid i ny bok

För drygt ett år sedan sjösattes ett av de största forskningsprogrammen i Sverige inom humaniora. Nu kommer den första publikationen där de medverkande forskarna skriver om sina undersökningar om tid, minneskultur och historisk medvetenhet.

När det mångdisciplinära forskningsprogrammet ”Tid, minne, representation” 2009 tilldelades 35 miljoner kronor blev det inte bara det största forskningsprojektet vid Södertörns högskola i volym räknat. Det är också unikt i den meningen att så många olika ämnen samsas under ett och samma tak.

Den antologi som nu ges ut i bokserien Södertörn Philosophical Studies, är den första gemensamma publikationen från forskningsprogrammet. Boken ”Rethinking Time. Essays on History, Memory and Representation” (red. Hans Ruin och Andrus Ers) vill visa forskningsprogrammets ansats i hela sin bredd.

- Boken är ett slags förlängt visitkort från oss med presentationer av alla 26 medverkande i forskningsprogrammet. Bidragen kan tyckas spreta åt lite olika håll men ger en bild av bredden i forskningsprogrammet som helhet, berättar Ulla Manns, idéhistoriker och professor i genusvetenskap vid Södertörns högskola.

Utgångspunkten är antagandet att vi alltid redan befinner oss i ett specifikt historiskt sammanhang. Också vi som studerar förfluten tid och producerar kunskap om historien. Men vem skriver historien, och för vem skrivs den? Har historiker ett särskilt etiskt ansvar och mot vem eller vad? Det har blivit nödvändigt att djupare förstå formandet av en historisk medvetenhet ur nya perspektiv menar forskarna. Genom sina olika bidrag belyser de frågan om tid och minne och historisk medvetenhet i ljuset av flera olika ämnen och teoretiska utgångspunkter. Genom att kombinera dessa olika undersökningssätt vill man bland annat minska gapet mellan teoretiker och praktiker på området för att nå en djupare förståelse av hur tid och minne representeras och används.

Kunskapen om tid och om det förflutna – den historiska medvetenheten – är ett viktigt undersökningsobjekt. Historisk kunskap används i så många sammanhang, i politiska och identitetsskapande syften och skapar starka känslor. Vårt sätt att se på och studera det förflutna är alltid kopplat till vår samtid och våra tankar om framtiden. Historia är också kopplat till makt - makt att lyfta fram och makt att osynliggöra och glömma.

- Vi undersöker bland annat glömska, frånvaro av något i historien och i representationer av det förflutna, vad man inte skrivit om och varför, hur museiutställningar och monument fungerar, hur historiska dokumentärer skapar tid, säger Ulla Manns.

Forskningsprogrammet Tid, minne, representation är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, och ska pågå i totalt sex år. De 26 medverkande forskarna företräder 13 olika ämnen, och är verksamma vid ett flertal lärosäten i Sverige.

Kontakt: Ulla Manns, ulla.manns@sh.se, tel: 08-608 46 78 eller Eleonor Björkman (presskontakt) tel: 070-286 13 32 
Läs mer på www.histcon.com
Beställ boken från: publications@sh.se

Comparative Humanities 27-28 oktober

Vilka teoretiska och metodologiska perspektiv finns för komparativa studier? Vad har olika humanistiska traditioner att lära av varandra? Den frågan diskuteras inom postkolonial teori, historia, litteratur, jämförande filosofi, och liknande fält. Det är också frågeställningen för konferensen Comparative Humanities som går av stapeln den 27-28 oktober på Södertörns högskola. Forskningsprogrammet Tid, minne, representation är tillsammans med Stockholms universitet arrangörer av konferensen. Huvudtalare är Barbara Cassin (CNRS-Paris), Andre Gringich (University of Viena) och Naoki Sakai (Cornell University).

Konferensen är öppen för allmänheten. Kontaktperson för konferensen är: Anna-Pya Sjödin, (anna-pya.sjodin@sh.se) , Marcia Sá Cavalcante Schuback, (marcia.cavalcante@sh.se), och  Stefan Helgesson (stefan.helgesson@english.su.se).