Hypotes: 1800-talet hade digitaliserats snabbare än 2000-talet

I föredrag om digitalisering sägs ofta att utvecklingen är exponentiell, och att det aldrig har gått så snabbt som det gör nu, men att det aldrig mer kommer att gå så långsamt som det gör nu.

Jag har några invändningar mot detta.

Jag förmodar att ganska få som hävdar exponentiell utveckling, skulle kunna säga vad exponenten är.

Vad gäller långsamt idag kan jag hålla med, för vad gäller produktivitet går det inte särskilt mycket framåt vad jag kan förstå. Om det beror på 2010-talsstörande faktorer vågar jag inte bedöma, men begreppet produktivitetsparadoxen har intresserat mig. Tyvärr hittar jag inte så mycket material om den. Här är dock en artikel från början av 2018.

Produktivitetsparadoxen

Dock menar jag att digitaliseringsdiskussioner som utgår från att införandet av digital teknik innebär högre effektivitet, bör nyanseras. Jag tror för egen del att det ofta finns en sådan produktivitetspotential, men jag tror också att den potentialen innebär att andra åtgärder utöver införandet av digital teknik behöver ske. Relativ minskning av personal- och underentreprenörskostnader, till exempel.

Hur som helst menar jag att det inte går speciellt fort idag. I synnerhet inte om man jämför med den dynamiska 1800-talet. Jag vill påpeka att det handlar om relativa perspektiv. Fram till 1800-talets början hade ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling stått tämligen stilla under mycket lång tid i vart fall de västeuropeiska länderna. Sedan börjar en makalös ekonomisk och demografisk utveckling. Låt mig nämna några nyheter.

1. Potatisen slog igenom. Mer kolhydrater per odlad enhet vilket innebar att bonden nu inte längre behövde vara enbart hushållsodlare, utan även kunde sälja en del, vilket innebar att han blev entreprenör.
2. Vaccinet. Jenner uppfann etta 1796, mot smittkoppor – sjukdomen utrotades i princip i Europa.
3. Nya kommunikationer: ja, delvis de trendiga men i Sverige snabbt omoderna kanalerna, men framför allt ångdrivna tåg och fartyg.
4. Propellern uppfanns av John Ericsson.
5. Nya markägoförhållanden gav effektivare jordbruk.
6. Växeljordbruk: istället för växelvis träda – växelvis grödor.
7. Dynamiten: Nobel.
8. Aktiebolaget, denna briljanta idé som möjliggjorde att kapital kunde satsas från olika personer och bolag utan personligt ansvarstagande.
9. Kapitalförsörjningen: det moderna bankväsendet (i denna del kan jag för lite, men sparbankerna kan nämnas).
10. Skråväsendets avskaffande: frigjorde konkurrens, ledande till ökande prispress, kvalitetsutveckling och innovation.
11. Skola för alla.
12. Lien uppfanns tidigare men genomslaget kom successivt under 1700- och 1800-talet. Jag vill minnas att produktiviteten fördubblades jämfört med skäran, och det är viktigt med tanke på att väder och timing spelar stor roll.
13. Under 1800-talet skapades också den kemiska industrin, framför allt i Tyskland. (Dr Jekyll och Mr Hyde är i mina ögon en ganska banal roman, jag läste den nyligen, men fascinationen för detta moderna med kemin beskriver tiden tror jag).
14. Fred (efter det kontinentala världskriget orsakat av Napoleon): i stor utsträckning fred i Västeuropa.
15. Mot slutet av 18oo-talet: socialförsäkringssystem börjar skapas, till en början i Tyskland, och de första förbränningsmotorerna utvecklas.
16. Den producerade elektriciteten och överföringen av den till andra ställen än där den producerats.
17. Urbaniseringen: makalöst tempo. Innebar f ö att den svenska exporten av havre gick mycket bra, eftersom kollektiva transporter i städer var hästdrivna. Jag hörde nyligen att det i en stad med 500 000 invånare kunde finnas 100 000 hästar.
18. Utöver den agrara revolutionen – den industriella revolutionen.
19. Upptäckten av oljan och en del av dess potential. (Plasten uppfanns dock i början av 1900-talet.)
20. Informationsspridning genom snabbare transporter, och genom moderna dagstidningar och telegrafen.
21. Arbetarrrörelsens framväxt under 1800-talets slut bör också nämnas som innovation betraktat. Tillväxtaspekterna av den vågar jag inte dra slutsatser om.

Jag har som hypotes att mycket av dessa legala och tekniska framsteg kan härledas till upplysningen.

Begrundar man alla dessa framsteg, och jämför med vår egen tids senaste årtionden, bör man ändå kunna fråga sig: går det relativt sett snabbare nu än tidigare?

Jag menar att digitaliseringens potential inte tas tillvara fullt ut, men jag säger det egentligen utan värdering. Det skulle alltså kunna gå ännu snabbare än det gör nu, och jag utesluter inte att 1800-talsmänniskorna hade varit bättre på detta än vi är.

I rättvisans namn ska sägas att de svenska 1800-talsmänniskorna i sin iver gjorde en del misstag: Göta kanal och Karlsborgs fästning behövde så mycket pengar, så att andra statliga projekt i princip trängdes undan helt. När dessa storsatsningar var klara hade teknikutvecklingen gjort dem omoderna: järnvägen var snabbare och flexiblare än kanaler och vapentekniken – samt tågsystemet – hade gjort Karlsborg irrelevant.

I rättvisans namn ska också sägas att de svenska 1800-talsmänniskorna var mycket riskbenägna. Kring förra sekelskiftet var 80 procent av Sveriges statsskuld orsakad av järnvägsinvesteringar och dessutom var den svenska skulden bland de högsta i världen.