25 maj öppnar årets Bilder som berättar

Oxen har plöjt åkern, hönsen har värmt sig i stugan och katten har hållit gården fri från råttor. Djur och människor har levt nära varandra i alla tider. Djuren har också lämnat spår i de historiska fotoarkiven. Den 25 maj öppnar årets Bilder som berättar” – en fotoutställning utomhus på fem platser i Sörmland.

Djur har varit oumbärliga och självklara i människors liv och vardag. De har funnits vid vår sida i arbete, som produktionsdjur och som sällskap. De har hållit oss vid liv med sin varma päls, sin feta mjölk och sitt proteinrika kött.

Årets fotoutställning Bilder som berättar lyfter fram människans relation till djuren. Bilderna i utställningen visas längs promenadvänliga stråk i Vingåker, Flen, Trosa, Vagnhärad och Oxelösund.

Bilderna som visas i utställningen kommer från Vadsbro-Blacksta Hembygdsförening, Oxelösundsarkivet, Oxelösunds Hembygdsförening, Trosa Hembygdsförening, Vagnhärads Hembygdsförening, Högsjö Kulturmiljöförening och Sörmlands museum.

Utställningen öppnar den 25 maj och visas till och med den 22 september.

Om Bilder som berättar

• Är en årligen återkommande fotoutställning.
• Produceras av Sörmlands museum.
• Består av fotografierna som hämtats ur sörmländska offentliga arkiv.
• Visas sommartid, på olika platser i Sörmland, men alltid utomhus.
• Har olika teman varje år. 2023 var temat ”Ung i Sörmland”, 2022 ”Vad blir det för mat?” och 2021 lyfte utställningen kollektivtrafikens historia.

Besöka oss när vi monterar utställningen

Media välkomnas att besöka oss när vi monterar utställningen i Vingåker, Flen, Trosa, Vagnhärad eller Oxelösund. Kontakta utställningsproducent Josefine Svensson för att komma överens om plats och tid.

Välkommen att kontakta oss

Josefine Svensson, projektledare och antikvarie på Sörmlands museum, 072-147 96 60, josefine.svensson@regionsormland.se

Malén Eneberg, kommunikatör på Sörmlands museum, 072-083 87 71, malen.eneberg@regionsormland.se

Bildtexter Vingåkers kommun:

SLM X2013-106:

Före sin tid? ”Söt-katt-med-söt-unge” är en genre som i dag engagerar miljontals. Med sociala medier fick katterna en ny roll – de är nu globala kändisar genom virala videoklipp och memes. Deras tokigheter och gullighet har förtrollat världen. Kanske är barnet på bilden en pionjär?

Foto: Okänd, tidigt 1900-tal. Sörmlands museums arkiv

DHÖ 3410 2:

”Nu får-dä gå”, ett ljudligt ”hopp hopp” eller ”så-gå-nu” – så kunde det låta i Sörmland om man ville få oxen att gå. Varje landskap och ort har haft sina egna traditioner kring hur man styr en oxe. Köptes en oxe från annan ort kunde språkförbistringar uppstå. Undrar vad oxen på bilden lystrar till? Höskörd 1910 vid Gatehemmanet i Högsjö.

Foto: Herman Brewitz. Högsjö Kulturmiljöförening

M002756_Ar1030:

Att mjölka var av tradition kvinnans uppgift, ofta från ung ålder. Helt naturligt utvecklades då ett förtroligt förhållande till korna. Och nog märks det på denna bild där Elin Eriksson från Lönntorp kramar om kons hals.

Foto: Erik Larsson. Sörmlands museums arkiv

Bildtexter Oxelösunds kommun:

SLM P06-340:

Villa, vovve, Volvo – sinnebilden för det stadgade vuxenlivet. Ett skämtsamt uttryck där hunden är en av tre ingredienser för att baka ihop en traditionell svensk medelklassfamilj.

Foto: Okänd, 1960-tal. Sörmlands museums arkiv

Arbetshäst:

Oxelösunds sista hästtransport i början av 1960-talet. Åkaren Erik Thörn på distributionsrunda vid Föreningsgatan-Sjögatan. Häst och vagn var under lång tid det enda sättet att transportera varor över land. Det blev mycket hästskit på gatorna. Men när bilden tas är det nya tider. Hästskit har ersatts av bilavgaser.

Foto: Okänd. Oxelösundsarkivet

Bildtexter Trosa kommun:

M028748:

Dam med ko vid Trosaån. Boskap hade länge en självklar plats inne i städerna. I de små stadsgårdarna bedrevs ett småskaligt jordbruk och Trosa var länge känt för sin välbesökta kreatursmarknad. Fina damer finns det fortfarande gott om längs med ån, även om korna har bytts ut mot hundar, modell mindre.

Foto: Okänd. Sörmlands museums arkiv

Per Grundén:

Sådan herre sådan hund? Operasångaren Per Grundén och taxen August på Trosabesök 1965. Uppenbarligen har både husse och hans fyrbenta kamrat en känsla för poser.

Foto: Okänd. Trosa hembygdsförening

Bildtexter Flen:

P11-3460:

Torparänkan Kristina Pettersson på herrgården Harpsund runt 1900. Kristina skötte om gårdens höns, kalkoner och gäss. På de flesta riktigt stora gårdarna fanns en så kallad hönsgumma, en kvinnlig arbetare som fått lite lättare arbetsuppgifter på äldre dagar.

Foto: Okänd. Sörmlands museums arkiv

P2020-0006:

Arbetslag med oxar vid ett sågverk i Blacksta på 1920-talet. Oxen är idisslare vilket innebär ett långsamt energiupptag. Oxen är ett pålitligt och starkt dragdjur och betydligt billigare än den sportiga hästen. Detta gjorde den till ett populärt alternativ inom jordbruket.

Foto: Atelier Edström. Sörmlands museums arkiv

P09-866:

Den tidigare hovmannen Göran af Klercker med taxarna Valle, Nina, Molly, Pytta och Myra på Cathrineborg i Vadsbro 1944. Att ha hundar endast som sällskap är främst ett nutidsfenomen. Men i adliga kretsar har sällskapshundar förekommit i hundratals år.

Foto: Carl Lewenhaupt. Sörmlands museums arkiv

X150-81:

Nanny och Elsa Lindkvist från Mora kvarn i Dunker med hästföl under 1910-talet. Föl mår bra av att umgås med andra föl, men människor kan också duga. Det gör det även enklare att rida in fölet längre fram. Människor mår också bra av umgänget, det är ett vetenskapligt faktum.

Foto: Emil Bengtsson. Sörmlands museums arkiv