Missvisande nyheter om solariesolning

Debatten om en hårdare reglering av solariebranschen har gått in i en ny fas sedan världshälsoorganisationen WHO:s cancerforskningsinstitut IARC publicerat en rapport som säger sig fastställa ett samband mellan solljus och hudcancer. I media har rapporten framställts som att nya rön har framkommit och att solarier skulle utgöra "samma risk som arsenik och senapsgas".

Rapporten och tidningsskriverierna har gett eko i hela Europa och fått den europiska samarbetsorganisationen för solariebranschen ESA (European Sunlight Association) att reagera starkt. I följande informationsbrev till alla sina medlemmar skriver ESA:

"De nyligen publicerade ""nyheterna"" om att "solarier är lika farliga som senapsgas och arsenik" är felaktiga och missvisande, och grundas på ett missförstånd av den verkliga forskningen. Vad som egentligen framgår av den publicerade rapporten från WHO:s cancerforskningsinstitut är följande:

Solarier har kategoriseras som "Grupp 1" av en grupp vetenskapsmän i Frankrike. Med "Grupp 1" menas att det finns bevis på att användningen av solarier kan öka risken för hudcancer.

Den informationen är inte alls ny: solljus är i samma kategori som solarier nu är, och har varit i den kategorin sedan 1992!

Sedan 1992 har tusentals läkare rekommenderat en måttlig exponering för solljus eftersom det ger en mängd goda hälsoeffekter. Flera framstående experter på vitamin D är faktiskt övertygade om att fördelarna av solljus i hög grad uppväger riskerna.

Att solariesolning är i "Grupp 1" säger ingenting om storleken på risken, bara att det finns en risk över huvud taget. Några ämnen i kategorin är mycket farliga, såsom arsenik och senapsgas. Andra ämnen i samma kategori innebär bara en mycket liten risk, som tex rödvin, öl och salt fisk.

Nyheter som påstår att "solariesolning är lika farligt som arsenik" är helt enkelt en missvisande journalistisk vinkling. Vetenskapsmännen har inte gjort någon sådan jämförelse, bara reportrar som varit på jakt efter en skrämmande rubrik.

Själva rapporten har inte gjorts tillgänglig. Alla nyhetsartiklar grundar sig på ett pressmeddelande. Ingen reporter har verkligen läst rapporten!

IARC (Internationella cancerforskningsorganisationen) är en grupp vetenskapsmän som arbetar med FN (Förenta Nationerna). Deras rapport är ingen ny studie, det är en granskning av en avhandling från 2006, som i sin tur var en granskning av 23 studier, varav några var gjorda under det tidiga 1980-talet. De studierna fann en stor mängd resultat.

Av de 23 studierna togs 5 bort på grund av obrukbara uppgifter. Dessutom visade 6 stycken resultat som antydde att solarier faktiskt minskade risken för hudcancer! 16 resultat höll sig inom felmarginalen. (Vid ett val säger experterna att du inte ska lita på en opinionsundersökning som visar att en kandidat ligger före med 1 % vid en felmarginal på 5 %.

Vissa nyheter inkluderar missvisande statistik: att solarier skulle öka risken för malignt melanom med 75%. Denna siffra kommer från en studie med tvivelaktiga metoder. Författarna bakom studien erkänner att de inte räknade med faktorer som exponering för utomhussol och känslighet för solljus. Även om studien är korrekt betyder det inte att 75 % av alla solarieanvändare kommer att få malignt melanom; det betyder att deras relativa risk är högre. Eftersom det handlar om en relativ risk, och den ursprungliga risken är mycket liten, så blir en procentökning som ser stor ut i själva verket en ganska liten extra risk. För att använda ett annat exempel så är din årliga risk för att råka ut för en dödlig bilolycka ungefär 0,013 %. Om den risken ökade med 75 % så skulle risken bli 0,023 %, eller ungefär 1 på 4 500. Detta för att sätta procentsiffran i perspektiv!

Hårdare regler i Sverige?
Ännu finns ingen enighet inom EU att införa en gemensam åldersgräns för solariesolande. Hittills har fyra länder infört en 18-årsgräns: Frankrike, Portugal, Skottland och Tyskland.

För Sveriges del förordas en 18-årsgräns av Strålskyddsmyndigheten, den statliga utredningen om en nationell cancerstrategi samt i Miljömålspropositionen som läggs fram 2010.

I Norge säger regeringen nej till ett förslag från Statens Strålevern (motsvarigheten till den svenska Strålskyddsmyndigheten) att införa en 18-årsgräns. Det norska hälsodepartementet motiverar sitt nej med att en åldersgräns skulle få oöverstigliga konsekvenser vad gäller kontrollen och att det är bättre att satsa mer på information.