Granhuset vid skogens slut

Hanna och Peder har länge drömt om att bygga nytt på sin sjönära tomt i Bjärken utanför Hultsfred. Tomten, som tillhört Hannas familj sedan 1950-talet, är avskilt belägen vid sjön Nerbjärken – “ett nästan löjligt bra läge”, enligt dem själva.

Tanken var att bygga ett hus som andades naturskog, en rogivande plats långt bort från de vitmålade gipsväggarna i Stockholmslägenheten:
– Vi ville att det skulle vara väldigt avskalat. Den där känslan av ”axlarna ner”, så att man verkligen kan njuta när man är här och inte känna av en massa måsten, säger Hanna.

Från början planerade paret att rita huset själva, men föll slutligen för Sommarnöjens estetik och flexibilitet:
– När vi väl började förstå huskollektionen Hav och hur vi kunde modifiera den, insåg vi ganska snabbt att det var precis det här som vi ville ha, förklarar hon.

Det som var viktigt när den gamla stugan skulle ersättas var att det nya huset inte fick ta fokus från naturen. Resultatet blev en svart tjärmålad fasad och genomgående interiör i gran, för att skapa känslan av att huset vuxit upp ur marken.

– Vi har haft så gott om tid att tänka på vad som är det bästa med den här tomten och vet precis hur solen rör sig här. Att kunna ha solen i ansiktet när man dricker sitt morgonkaffe var en dröm för oss som vi tänkte att vi bara måste ha. Då blev flytten av köket en av de första saker vi ändrade på, säger Peder.

Sagt och gjort – köket roterades till östsidan för att fånga morgonsolen, samtidigt som ett av skjutglaspartierna i söderläge plockades bort för att skänka svalka under varma sommardagar. Den där härliga, första koppen kaffe för dagen avnjuts ofta på den östra gaveln, genom pardörrar ut från Hanna och Peders sovrum:
– Eftersom vi är så bekanta med den här tomten så vet vi att det ofta blåser västlig vind även om det är soligt. Då kan det vara väldigt skönt att kunna gå undan och sitta i lä, berättar Hanna.

Den centralt placerade kaminen, med utsikt över sjön, är en annan plats som är mycket uppskattad av såväl familjemedlemmar som katter:
– Så fort man öppnar ytterdörren så ser man igenom huset och den tända brasan. Det är lite som att gå in i en kyrka där allt är centrerat och blicken går rakt fram, säger Peder.

Eftersom paret har tre barn ommöblerades bakändan av huset för att skapa rymd och plats genom att placera rummen i fil med varandra:
– Det som är så bra med det här huset är att inget rum egentligen är en återvändsgränd, bortsett från badrummet. Alla rum har en andra utgång, vilket gör att rummen aldrig känns små, tillägger han.

Monteringen av huset var dock något av en utmaning. Som den sista tomten vid en väldigt liten väg, längst ner i en nedförsbacke, krävde monteringen en hel del logistik. Beslutet togs att dela upp huset i fyra moduler, med omlastning på en närliggande gård för att sedan komma på plats.

Att så äntligen få se slutresultatet var något som de båda varit mycket nervösa inför, säger Hanna:
– Vi var ganska oroliga innan vi gick in i huset första gången, eftersom vi inte hade några direkta bilder på hur det skulle se ut. Vi hade interiörval som ingen annan hade gjort och visste inte alls hur väl det skulle matcha våra drömmar och det vi var ute efter. Känslan när det var allt vi önskat och lite till var fantastisk.

Foto: Oliver Olsson
Text: Anaïs González Cruz