Dagsljusanalyser i tidiga stadier av stadsplanering

Det senaste året har vi forskat, utvecklat och implementerat dagsljusberäkningar för tidiga stadier i byggprocessen. Nu släpper serie blogginlägg där vi i detalj beskriver hur analyserna fungerar på vår plattform, tillsammans med resonemangen bakom de mest användbara funktionerna. Men vi börjar med att förklara vad som motiverade oss till att börja med dagsljusanalyser överhuvudtaget.

Inomhus 21 timmar om dygnet

I moderna samhällen tillbringar de flesta av oss cirka 90 procent av tiden inomhus. Just nu, och på grund av covid-19, kan vi anta att det är ännu mer. Inomhusmiljön måste därför ha människors hälsa som huvudfokus.

Det råder ingen brist på validerade vetenskapliga studier som visar att dagsljusnivåerna inne i byggnaderna påverkar människor både psykiskt och fysiskt. Ämnet är också ett snabbt växande forskningsområde. För tre år sedan delades Nobelpriset ut till amerikanerna Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young, som alla arbetar inom cirkadisk biologi.

Mer dagsljus – bättre resultat på jobbet och i skolan

Dagsljus kopplas till bättre humör, förbättrad självkänsla, mindre trötthet och minskad ögonansträngning (Robbins, 1986). Företagen har sett en produktivitetsökning för sina anställda med cirka 15 procent när de flyttat till en ny byggnad med bättre dagsljusförhållanden, vilket medfört betydande ekonomiska vinster (Edwards och Torcellini, 2002). En annan studie visade att elever i klassrum med mer fönsteryta eller dagsljus fick 7–18 procent högre poäng på standardiserade prov än elever i klassrum med mindre fönsteryta eller dagsljus (Heschong, 2002).

Viktig faktor för hållbara städer

Tillgången till dagsljus påverkas starkt av förhållandet mellan byggnadernas höjd och avståndet mellan dem, det vill säga byggnadsmassans täthet. Prognoserna säger att världens städer kommer att växa med över två miljarder människor de kommande trettio åren. Det gör det nödvändigt att bygga högre, tätare och snabbare än tidigare - samtidigt som vi behöver skapa hållbara stadsmiljöer med hög livskvalitet. Att uppnå detta är en global utmaning, formulerad i FN: s mål om hållbar utveckling för hållbara städer och samhällen. Med tanke på den viktiga roll dagsljus spelar för människors hälsa är det inte förvånande att många europeiska länder - Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland och andra - har lagkrav som föreskriver miniminivåer för byggnaders dagsljus.

Sammantaget har dagsljus blivit en allt viktigare faktor när man planerar nya stadsdelar eller bygger ut befintliga.

Analys tidigt i processen

Spacemakers fokus är på de tidiga stadierna av byggprocessen - vilket är just där tillgången till dagsljus till stor del bestäms. Genom att utföra dessa analyser samtidigt med volymstudierna kan Spacemaker-användare undvika potentiella problem med för litet dagsljus längre fram. De får stöd att identifiera var det är svårt att få fram tillräckligt med dagsljus och justera designen därefter. Detta medger snabba iterationer och optimerade designförslag.

I vårt nästa blogginlägg tar vi dig med på en mer ingående rundtur av funktionaliteten i vår dagsljusanalys. Följ oss här eller på LinkedIn!

Den här serien av blogginlägg om dagsljus är skriven i samarbete med Paul Rogers. Paul Rogers och hans team på BAU Architects har hjälpt Spacemaker att utveckla dagsljusanalys genom ett forsknings- och utvecklingspartnerskap.

Paul är arkitekt och certifierad specialist på dagsljus vid BAU Architects i Stockholm, Sverige. Han är teamledare för en grupp med fem specialister på dagsljuscertifiering och huvudförfattare till två centrala rapporter om moderniseringen av Sveriges dagsljusregler. Paul är också involverad i utvecklingen av dagsljuskriterier för de nordiska systemen Svanen-, Miljöbyggnad- och Breeam-SE-certifiering. Han har också tjänstgjort i Swedish Standard Institutes (SIS) nationella granskningsnämnd för den europeiska dagsljusstandarden EN 17037: 2018 och hjälpt till att formulera LEED-pilot credit för Daylight for Nordic Projects. Han är dagsljusspecialist för Sveriges Green Building Council och Svanen Nordic-märket och arbetar för närvarande åt WELL (IWBI) Light Concept Advisory Board. Han är en flitig författare och föreläsare i ämnet dagsljus och grundare av ”Svensk dagsljusberäkning” med cirka 500 medlemmar på LinkedIn.

Källor

• Veitch och Galasiu. (2012). The Physiological and Psychological Effects of Windows, Daylight, and View at Home: Review and Research Agenda. NRCIRC projekt 44-B3256 för Velux A/S.
• Figueiro (2013). ‘An Overview of the Effects of Light on Human Circadian Rhythms: Implications for New Light Sources and Lighting Systems Design.’ Journal of Light & Visual Environment, Vol. 37 (2013) №2–3.
• Boyce, Hunter och Howlett (2003). The Benefits of Daylight through Windows, literature review. Capturing the Daylight Dividend Program, U.S. Department of Energy mm.
• Boubekri M., Cheung I.N., Reid K.J., Wang C.H. och Zee P.C. (2014). ‘Impact of windows and daylight exposure on overall health and sleep quality of office workers: a case-control pilot study.’ Journal of Clinical Sleep Medicine 2014;10(6):603–611