Lantbrukare upplever att konsumenternas förtroende för dem sjunker

Det senaste årets förskjutning från restaurangbesök till hemlagat har gynnat försäljningen av svenska livsmedel. Trots det upplever färre lantbrukare att konsumenterna har förtroende för dem. Samtidigt stiger kostnaderna för insatsvaror vilket bidrar till att lantbrukare upplever en allt sämre lönsamhet och med en rekordhög skuldsättning ökar deras sårbarhet för stigande räntor. Det visar Lantbruksbarometern höst från Sparbankerna, Ludvig & Co och Swedbank.

Lantbrukarnas syn på sin lönsamhet är mer pessimistisk än i våras och även prognosen inför det kommande året är pessimistisk. Störst nedgång finns bland växtodlarna vars lönsamhetsindex gått från noll till minus 41 men även för mjölk- och nötköttsproducenterna är indexet negativt.

– Trots höga priser på exempelvis spannmål minskar lönsamheten inom lantbruket. Priset på insatsvaror har ökat mycket och de fortsätter att stiga vilket kraftigt pressar marginalerna, framförallt inom djurproduktionen. Därför är det nu extra viktigt för lantbrukarna att ha koll på hur deras företag påverkas av ökade kostnader. På längre sikt behöver de även arbeta med en aktiv riskhantering på gårdsnivå, säger Per Skargren, segmentschef Skog & Lantbruk Ludvig & Co.

Satsningar inom de gröna näringarna måste fortsätta

Färre lantbrukare upplever i år, jämfört med i fjol, att konsumenterna har förtroende för dem. Samtidigt har andelen som upplever att konsumenterna inte har förtroende för dem ökat kraftigt, från fyra procent hösten 2020 till 14 procent i år.

– Det här är illavarslande och kan riskera att hämma den fortsatta utvecklingen av framgångsrika växande företag inom lantbrukssektorn i Sverige. Förtroendefrågan men även lantbrukarnas lönsamhetsoro måste tas på största allvar. Oavsett vilken budget som röstas igenom i riksdagen senare i höst ser vi att det är nödvändigt att den inkluderar satsningar som gör att vi har ett hållbart och lönsamt svenskt jordbruk även i framtiden, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Skuldsättningen på nya rekordnivåer

Skuldökningen bland Sveriges lantbrukare var under 2020 den högsta på tio år. Mätt i kronor låg ökningen på 18 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt med nästan 6 procent sedan 2019.

– Vår analys är att lånen främst används för att köpa mer mark istället för investeringar som kan vara nödvändiga för att effektivisera och klimatsäkra produktionen så att man kan fortsätta att utveckla sina företag och erbjuda attraktiva produkter även i framtiden. Det är viktigt att säkerställa att man får intäkter som överträffar den höga skuldsättningen som tillsammans med stigande räntor annars kan bli problematiska för verksamheten, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.

Ladda ner Lantbruksbarometern via Swedbank, Sparbankernas Riksförbund, Ludvig & Co

Insikter utifrån Lantbruksbarometern höst 2021

• Färre lantbrukare upplever att deras företag är lönsamt och deras prognos för 2022 är pessimistisk.
• Skuldsättningen i svenskt lantbruk ökar och är nu den högsta på tio år.
• Likviditeten, det vill säga lantbrukarnas kortsiktiga betalningsförmåga, är oförändrad men stora variationer mellan produktionsgrenarna.
• Betydligt fler lantbrukare upplever i år att de inte har konsumenternas förtroende jämfört med i fjol.

Lantbruksbarometern är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 34:e helårsupplagan.

Nettotalet för lönsamhetsindexet kan variera från minus 100 till plus 100. Höstens rapport bygger på intervjuer med 500 lantbrukare som Kantar Sifo gjorde i september 2021.