Insändare i Dagens Nyheter: Engelskan får inte konkurrera ut svenskan i skolan

Engelskan får inte konkurrera ut svenskan i skolan

INSÄNDARE. Gymnasieskolor som till stor del bedriver undervisning på engelska bryter mot språklagen och läroplanen. Engelskan får inte konkurrera ut svenskan i skolan, skriver gymnasieläraren Christina Johansson.

Det pågår ett alarmerande språkbytesexperiment i skolan, vilket grundskolläraren Hai Phuong Tran skrivit om i debattartikeln ”Engelskspråkiga skolor förstör svenska språket” i Aftonbladet (den 4 april 2021). Även Per-Owe Albinsson, suppleant i Språkförsvarets styrelse, har i en insändare i DN (den 16 april 2021) med rubriken ”All undervisning i skolan måste ske på svenska” behandlat detta ämne. Dessutom kom Språkförsvarets antologi ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?” ut i fjol.

Det handlar om de så kallade ”internationella skolorna” som breder ut sig i rasande takt. De är undantagna från kravet att lärarna ska ha svensk lärarlegitimation.

Internationella engelska skolan (IES) är skrämmande nog den största friskolekoncernen från förskoleklassen till årskurs 9, och expansionstakten är snabb. Dessutom planerar IES att utvidga sin verksamhet till förskolan, vilket är djupt oroväckande.

Dessa språkbytesskolor, ägda av utlandsbaserade riskkapitalister, kan inte sägas vara internationella i ordets egentliga bemärkelse. De har en engelskspråkig profil, ingenting annat.

De har i dag möjlighet att bedriva undervisning på engelska till 50 procent i grundskolan och till 90 procent på gymnasiet. I praktiken är svenskan underordnad engelskan eftersom arbetsspråket är engelska.

Ändå är engelska ett främmande språk som saknar officiell ställning i Sverige. Hur är det ens möjligt att ge ett främmande språk företräde framför det egna nationella språket som har talats i landet sedan urminnes tider? Det torde vara otänkbart i de allra flesta länder - åtminstone i länder med självbevarelsedrift.

I tidskriften Clarté (2021:1) skriver Li Eriksdotter Andersson om Internationella engelska skolans ägarbyte 2020:

”IES ägs sedan slutet av november 2020 av Peutinger AB. Peutinger AB ägs i sin tur av cirka ett dussin ägare, varav den största är Paradigm Capital Value Fund i Luxemburg, som förvaltas av Paradigm Capital Value LP. Snurrigt? Vänta bara. Paradigm Capital Value LP, som officiellt är lokaliserat i skatteparadiset Caymanöarna, ägs i sin tur av Fox Family Investments Holdings LLC i Texas, USA. Fox Family Investments Holdings LLC ägs i sin tur av stiftelsen Fox Family 2009 Irrevocable Trust. Och vilka som äger den stiftelsen tycks fortfarande vara höljt i dunkel.

För företagsägarna finns säkert många fördelar med denna komplicerade ägarstruktur (Luxemburg, Caymanöarna – you do the math). Men det behöver knappast påpekas hur absurt det är att varken de svenska skattebetalarna som bidrar till koncernens vinst (150 miljoner 2019), eller de ca 28.000 elever som i dagsläget går i någon av koncernens skolor, har en aning om vilka som faktiskt äger och delvis kontrollerar den.”

Per-Åke Lindblom, styrelseordförande i Språkförsvaret, skriver i Språkförsvarets nätdagbok (den 25 april 2021) under rubriken ”Många engelskspråkiga friskolor ansöker om etableringstillstånd inför läsåret 2022/2023”:

”Nya aktörer är British International School, American International School, British School of Uppsala, Tellusskolan Discovery/Explorer och One School Global Nyby Campus AB. Redan etablerade aktörer som Nordic International School, Amerikanska gymnasiet och Futuraskolan vill utvidga sin verksamhet.”

Dessa språkbytesskolors verksamhet går stick i stäv med den svenska språklagen från 2009 som fastslår följande:

● 4 §: Svenska är huvudspråk i Sverige.

● 5 §: Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

● 6 §: Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Hur illa rimmar inte språkbytesskolorna, där man på gymnasiet i stort sett endast läser svenska på svensklektionerna, med språklagen? Gymnasieskolans läroplan säger dessutom att det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen.

Gymnasieskolor som till stor del bedriver undervisning på engelska lever således varken upp till språklagens eller läroplanens krav. Arbetar politikerna på att svenskan ska bytas ut mot engelskan eller vad är det egentligen frågan om? Känner politikerna ens till språklagen? Uppenbarligen behöver språklagen vässas och det rejält.

Skolverket skriver i rapporten ”Engelskspråkig undervisning. En kartläggning och utvärdering av engelskspråkig undervisning i svensk gymnasieskola” (2018) att reglerna för den engelskspråkiga undervisningen behöver utredas. Från Skolverkets webbplats:

”Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. När en stor del av undervisningen sker på ett annat språk kan det också gå ut över elevernas kunskaper i svenska. I en ny rapport föreslår Skolverket därför att reglerna ses över. Bland annat bör på sikt även de utländska lärarna som bedriver engelskspråkig undervisning omfattas fullt ut av kravet på svensk lärarlegitimation.”

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson har sagt följande:

”Det är viktigt att säkra att eleverna undervisas av lärare som är förtrogna med det svenska språket, läroplanerna och betygssystemet. Det handlar också om att skapa enhetlig lagstiftning för landets skolor. Därför bör undantaget från kravet på svensk lärarlegitimation tas bort.”

Annakarin Johansson Sandman, utbildningschef vid Internationella Engelska skolan, bemöter i repliken ”Tvåspråkig inte samma sak som halvspråkig” i Aftonbladet (den 9 april) Hai Phuong Trans debattartikel. Hon menar att ”vara just tvåspråkig handlar om att behärska båda språken utan att det sker på det andra språkets bekostnad”.

I Trans slutreplik ”Handlar om locka till sig resursstarka elever” i Aftonbladet (den 13 april 2021) ställer han en viktig fråga: ”Bidrar engelskspråkiga skolor till att utveckla och förstärka det svenska språket?” Hans svar lyder: ”Nej, jag anser fortfarande att dessa skolor bidrar till en urholkning av svenskan och att vi på ett sätt nedvärderar vårt språks status genom att underkasta oss engelskan.”

Min åsikt är att all undervisning i svensk skattefinansierad grund- och gymnasieskola, språkämnen undantagna, ska ske på svenska. Det finns inget skäl att tillåta och rentav befrämja att engelskspråkiga skolor växer upp som svampar ur jorden när engelskan redan har en så stark ställning i vårt land.

Långt innan språkbytesskolorna gjorde entré tillhörde svenska elever världstoppen vad gäller engelskkunskaper. Engelska är ett kärnämne och sedan 1946 första främmande språk i Sverige.

Verksamheten med engelskspråkiga marknadsskolor ska regleras så länge dessa är skattefinansierade och de har möjlighet att göra vinst. Det finns ingen anledning att finansiera ett språkbyte genom skattemedel.

Engelskan får inte konkurrera ut svenskan eller ses som ett alternativ. De engelska skolorna kan däremot tillåtas om de finansieras genom elevavgifter, det vill säga föräldrarna betalar hela skolavgiften, och överskottet återinvesteras i verksamheten.

Svenska språket – som är kärnan i Sveriges kultur, historia och nation – är viktigare än någonsin eftersom det utgör det kitt som kan hålla ihop ett alltmer mångkulturellt samhälle. Svenska är ett skönklingande och mjukt språk med sin melodiska satsmelodi och sina nio vokaler, fyra bakre (a, o, u, å) och fem främre (e, i, y, ä, ö), och är som skapat för poesi och sång.

Det finns en kulturskatt – epik, lyrik och dramatik – skriven, sjungen och framförd på svenska. Vad gäller faktaböcker skrev självaste blomsterkungen Carl von Linné om botanikens underbara värld på svenska.

Strindberg exempelvis använde fler ord i sitt författarskap än den engelske dramatikern William Shakespeare.

På svenska har vi följande släktskapsord: farfar, morfar, farmor, mormor, farbror, morbror, faster och moster. Engelskan har bara grandfather, grandmother, uncle och aunt. Vi ska vara stolta över och värna vårt vackra svenska språk och inte slänga det på historiens soptipp så att det blir ett lika utdött språk som gotiskan.

Avslutningsvis upprepar jag de två frågor som Per-Owe Albinsson i sin DN-insändare ställer till riksdagsmajoriteten:

● Varför håller ni fast vid ett skolsystem som inget annat land har eller tycks vilja ta efter?

● Är det er egalt att skattepengar går till undervisning på engelska som hotar att överta svenskans roll som samhällsbärande språk?

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheter den 3/5 2021)