Nyhet -
Elchefens dilemma i fokus på årets SSG Elansvarsträff
Engagemanget för elsäkerhet och elansvar ute på industrins anläggningar blir bara allt större. Det står klart efter att 2012 års SSG Elansvarsträff återigen slagit nytt rekord. Ett 70-tal elsäkerhetsansvariga från landets bruk och industrianläggningar hade anslutit till konferensen och erfarenhetsutbytet den 27-28 november på Nova Park Conference i Knivsta.
Den bland elansvariga populära sammankomsten är ett uppskattat och viktigt forum för hela processindustrin för att diskutera gemensamma frågor inom elsäkerhetsområdet – inte minst elansvar, organisation och utbildning. Under konferensen varvades flera intressanta föredrag med nyheter från Elsäkerhetsverket och SSG.
Årets tema var ”Dilemma” med funderingar kring vardagliga elsäkerhetsproblem ute på anläggningarna.
Driftsäkerhet och effektivitet
Konferensen inleddes med att Mats Karlsson, chef för SSGs affärsområde Teknik & Underhåll, berättade om resultaten från arbetet i den nystartade kommittén Driftsäkerhet & Underhåll. Kommittén, som tidigare bland annat har tagit fram underhållsstandarden SSG 2001, har under året prioriterat arbetet med benchmarking.
För att de deltagande företagen ska känna sig helt trygga i sitt samarbete har man tagit fram SSG Uppdragsavtal, som ska komplettera SSGs competition guidelines. I detta beskrivs noga vilka ramar som ska omgärdar samarbetet och vilka krav som ställs på SSG och de deltagande företagen. SSG Uppdragsavtal är nu ute nu på remiss hos de deltagande bolagens jurister för utlåtande.
Kommittén har även arbetat med tolkningar av de definitioner, som tidigare tagits fram i SSG 2001.
- Det har varit nödvändigt att gemensamt tolka de definitioner som används i standarder och nyckeltal, så att möjligheter skapas för anläggningarna att leverera in samma data, förklarar Mats Karlsson.
En förstudie har även inletts för att ta fram ett förslag och beslutsunderlag till en utveckling av en systemlösning eller en databas för benchmarking. Ges klartecken till projektet förväntas det bli genomfört under våren nästa år.
- Vi har gjort en hel del förberedande aktiviteter och nu vet vi vilken väg vi ska gå. SSG Uppdragsavtal blir framöver tongivande och styrande för det fortsatta arbetet, säger Mats Karlsson.
Parallellt med detta har kommittén även påbörjat arbetet med en Europaanpassad branschstandard för klassificering av underhållssystem. Denna stödjer sig i sin tur på en standard från offshoreindustrin.
Nutid, framtid och fokusområden
Därefter talade Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo på temat ”Nutid, framtid och fokusområden”. Generaldirektör Elsäkerhetsverket.
Under 2011 inträffade 409 elolyckor och 178 tillbud, varav tre hade dödlig utgång.
- I genomsnitt har antalet dödsolyckor under senare år uppgått till fem, vilket är en dramatisk sänkning från tidigare år, då antalet dödsolyckor uppgick till i snitt 20 per år. Hittills under 2012 har det bara skett ett dödsfall i samband med en elolycka, förklarade Elisabet Falemo.
Orsakerna till den väsentliga förbättringen tillskriver hon bättre material, bättre produkter, bättre underhåll samt en ökad tillsyn och kompetens kring elsäkerhet. Denna utveckling rimmar bra med Elsäkerhetsverkets vision, som är trygg och störningsfri el.
Ett fokusområde under 2013 kommer att vara att förstärka lägesbilden om elsäkerhet och EMC i olika typer av anläggningar.
- Vi behöver bra underlag för att prioritera tillsynsinsatser och stärka vår roll som kunskapsmyndighet, sade Elisabet Falemo.
Ett annat fokusområde är förbättring av behörighetssystemets funktion.
- Det nuvarande behörighetssystemet och dess tillämpning har betydande brister med risk för att det framöver kommer urholkas, sade Elisabet Falemo.
Två andra fokusområden blir att få bort dåliga produkter i större delen av näringskedjan och att få in elsäkerhet i ny teknik och nya användningsområden.
Elsäkerhetsverket kommer även att ta ett mer samlat grepp kring olagligt installationsarbete med påföljd att fler olagliga installationer kommer att polisanmälas.
Föreskrift om behörighet
Elsäkerhetsverket arbetar även om föreskriften om behörighet
- Vi kommer att komplettera den med allmänna råd som underlättar tolkningen. Vi kommer också att ange vilka kurser och utbildningar som erfordras i vissa ämnen. Förslaget diskuteras just nu med berörda grupper och en remiss väntas i december. Den nya förordningen väntas kunna träda i kraft den 1 januari 2014.
Brister kring reservkraft
Därefter kom mycket under Elansvarsträffen att handla om reservkraft. Elisabet Falemo menade att det krävs bättre kunskap om existerande regler hos driftpersonal och ansvariga för verksamheterna ute bland kommuner och landsting.
- Det har hänt flera incidenter bland annat på sjukhus, där reservkraften inte har fungerat som den ska. Det behöver genomföras realistiska provkörningar - här finns det idag stora brister. Jag tror att SSG och dess medlemsföretag borde kunna gå in här och bidra med sin breda och djupa kompetens, förklarade Elisabet Falemo.
- SSG har ju sedan en standard för reservkraft och borde kunna bidra med ökad utbildning, förklarade även Tomas Kristensson, projektledare Teknik & Underhåll.
Ö-drift vid Billerud Gruvön
Elsäkerhetschefen Malin Jervant redogjorde sedan om Billeruds Gruvöns arbete med ö-drift tillsammans med företaget Solvina.
- På Gruvön, som finns i ett väldigt åskdrabbat område, har vi satsat på att bygga en ny mottrycksturbin och sedan även bygga om en äldre mottrycksturbin och ett distributionsnät för ö-drift. Genom ett a- och b-nät, som vi kan separera vid åskrisk, ha vi idag ett skydd som kan känna av spänningsstörningar och automatiskt slå över till ö-drift. Oftast väljer vi dock via operatörerna att själva förebyggande gå över till ö-drift när det är risk för åska i området, sade Malin Jervant.
Under sommaren 2012 gick Billerud Gruvön över till ö-drift 26 gånger under totalt 37,5 timmar.
- Vi fick in sju störningar på bruket, varav två av dessa var av sådan art att de skulle ha släckt bruket helt och hållet med långa och dyrbara produktionsstopp på 1-2 dygn som följd. Med ö-drift klarade vi oss undan åskvädren med full produktion till rätt kvalitet. För oss innebär denna investering en stor vinst.
Sven Granfors från Solvina berättade vidare att företaget har installerat motsvarande ö-drift även på bruken Södra Cell Mörrum, Iggesund Paperboard och Nordic paper Bäckhammar. Tillsammans med Svenska Kraftnät har Solvina tagit fram en unik testmetod, som heter SSPS.
- Det är ett säkert och tillförlitligt prov, där anläggningen innan provas på riktigt som om den vore i ö-drift, förklarade han.
Systemtillsyn
Fredrik Sjödin, överinspektör på Arbetsmiljöverket i Umeå, redogjorde sedan för verkets arbete kring systemtillsyn.
- Vi har hållit på med detta sedan starten 1994. Vi tittar på en organisations eller ett objekts kontrollsystem och hur man gör för att uppfylla vissa lagar och regler. Vi prövar innehavarens eller elinstallatörens kontrollsystem gentemot 9 kapitlet, 1 paragrafen i Ellagen. Ofta blir det en mix av platsbesök och begäran om handlingar. Målet är att det inte ska finnas några brister som behöver åtgärdas, förklarade han.
Fredrik Sjödin betonade vidare att alla myndighetsbeslut går att överklaga.
- Är det ett myndighetsbeslut ska det alltid skriftligen meddelas hur en överklagan ska ske. Finns ingen bilaga om detta är det inte ett giltigt myndighetsbeslut. Nöj er aldrig med bara en muntlig information om att det går att överklaga, sade han och hänvisade till regeringsformens legalitetsprincip, som förklarar att: ”Den offentliga makten utövas under lagarna.”
Fortlöpande kontroll
Vidare får, enligt Fredrik Sjödin, Elsäkerhetsverket bara pröva en elanläggning eller en elinstallatör mot den lagstiftning som gäller.
Han förklarade också att innehavaren av en starkströmsanläggning enligt lagtexten fortlöpande ska kontrollera säkerheten mot person- eller sakskada. Att en sådan kontroll av anläggningen verkligen görs kan alltså Elsäkerhetsverket pröva, men inte hur den utförs. Det senare finns inte beskrivet i lagtexten.
Enligt Fredrik Sjödin ser det generellt bra ut ute på industrierna.
- Det är vår erfarenhet att systemen finns och att de tillämpas och upprätthålls på ett bra sätt.
Trots detta förekommer det tillbud ändå. Det går ju inte att kontrollera bort allting, förklarade Fredrik Sjödin.
Tillfälliga anläggningar
Sedan väcktes även frågan om hur tillsyn av tillfälliga anläggningar bör gå till. Fredrik Sjödin konstaterade då att några tillfälliga anläggningar inte finns angivna i lagtexterna. Där görs bara skillnad mellan anläggningar och anordningar, där en anläggning svarar för överföring och distribution av el, medan anordning är en apparat som ofta övergår i annan energiform, som exempelvis en motor eller en hårtork. En fast anläggning ska alltid - oavsett om den används under kortare eller längre tid - under uppföras enligt Elsäk-FS 2008:1 och 2008:2.
Elinstallatörens ansvar
Elinstallatörens ansvar är en annan fråga som dök upp under konferensen. Dennes ansvar gäller, enligt Fredrik Sjödin bara fram till dess att elinstallationen är kontrollerad och förspänningssatt.
- Detta ansvar kan aldrig delegeras eller avtalas bort. I och med att elinstallationen är klar för att tas i bruk är behörighetsföreskrifterna uppfyllda. Därför är det viktigt att innehavaren är noga med att se till att elinstallatören verkligen utför kontroll före brukstagning, förklarade han.
Elinstallatörens ansvar gäller dessutom bara mot elinstallationsförordningen.
Tunn och tandlös lagstiftning
Patrik Eriksson, som talade om elchefens dilemma, ansåg i sitt anförande att kompetensen om elansvar har urholkats.
- Gymnasieskolan utbildar inte längre några elingenjörer, elansvaret är idag på sina håll minst sagt grumligt, standardiseringen och utbildningen spretig och kompetensen generellt sett låg. Alla konsulter kan inte sin ellära, förklarade han samtidigt som han också konstaterade att vihar en alltför tunn och tandlös lagstiftning i Sverige.
- Arbetsmiljölagstiftningen och brottsbalken är mycket tuffare än ellagstiftningen. Snälla Elsäkerhetsverket - låt oss få några paragrafer att hålla oss till när det blåser, förklarade han och avslutade med orden:
- Jag anser att elsäkerhetsarbetet kräver ett ledningssystem eller att det finns integrerat i företagets ledningssystem.
Dilemmat att överta en järnväg
Mikael Fredriksson från Stora Enso Kvarnsveden talade sedan om det dilemma som uppstår när anläggningarna övertar järnvägsdrift från Trafikverket. Bakgrunden är att Trafikverket inte längre får förvalta eller äga ledning på privat mark, bara på mark ägd av staten. Med övertagande av järnväg följer också ett stort ansvar.
- Infrastrukturfövaltaren har totalansvar för hela anläggningens drift och underhåll.
Det gäller alla anläggningar – spåranläggningar, signalanläggningar och elanläggningar – som också ska besiktigas varje år, förklarade Mikael Fredriksson och konstaterade att kunskapen om elansvaret ofta är dåligt.
- Kräv dokumentation när ni tar över spår-, signal- och kontaktanläggningar från Trafikverket. Den ska inkludera ritningar, elscheman och besiktningsprotokoll på linjen och bangården flera år tillbaka, där spår, spårnummer, växlar och växelnummer, signaler, signalbeteckningar, vägskydd och K-skydd ska vara noga utsatta och angivna. Detta gäller även i förekommande fall tågvärmeanläggningar, lokvärmeanläggningar, bangårdsbelysningar och växelvärmare.
- Hur många här vet en starkströmsledning enligt föreskrifterna ska sitta sex meter upp i luften, undrade Mikael Fredriksson och fortsatte:
- Om en tråd ramlar ned, hur får ni då bort den nominella spänningen på 15000 volt? Detta måste ni veta och finnas reglerat i avtal med Trafiksäkerhetsverket och underhållsföretag.
Det måste också finnas dokument om vilka som i en krissituation ska kontaktas. Det viktigaste är att ni då säkrar er anläggning och ser till att folk inte gör sig illa. Strunta då fullständigt i om detta medför att tågen tvingas stanna på vissa linjer. Det är andras ansvar.
Utveckling inom ljusbågsvakter och ljusbågsskydd
Peter Lundin, Teknik- och konstruktionschef inom ABB LV Systems specialist och Leif Lundblad, applikatonsansvarig inom ABB Lågspänningsprodukter, talade därefter om ljusbågssäkerhet.
- Det handlar om tid och millisekunder när det gäller att begränsa en ljusbåge.
Kommer vi över 100 millisekunder blir det allvarligare olyckor och vid över 300 millisekunder måste man ha material som klarar detta. Vanliga skyddskläder klarar inte dessa höga värden, förklarade de.
Dagens ljusbågsvakter ger dock ett hyfsat skydd.
- Vi har numra fått effektiva ljusbågsvakter och produkter som förhindrar eller begränsar en ljusbåge. Sätter man en detektor eller en vakt på ett bra ställe kan man övervaka ett helt ställverksskåp. Det är främst i Sverige och Finland som vi är verkligt måna om att hålla nere tiden med ställverksvakter, sade de.
Andra generationens ljusbågsvakter har blivit ännu effektivare.
- Ljusbågsvaktsystem måste dock underhållas varje år. Detta årliga underhåll bör omfatta kontroll av detektorerna, ljusbågsvakt samt ljuset från strömmätenheterna, slutade de samtidigt som de utfärdare en varning:
- I manualen beskrivs hur kontrollen ska utföras och med vilken typ av ljuskälla. Använd inte en LED ficklampa eller blixt från en smartphone, eftersom de kan lösa ut ljusbågsvakten.
Bilder från konferensen hittar ni via denna länk:
