Global konkurrens i digitalisering

Digitaliseringen har under flera år varit på allas läppar, men hur långt implementationen kommit varierar från bransch till bransch och även mellan bolag. Sverige måste öka takten för att inte hamna på efterkälken i det globala digitaliseringsracet.

Det står klart att matchen om att lyckas använda digitaliseringens möjligheter inte främst står mellan bolag i Sverige, som i regel har stor exportmarknad, utan mot andra internationella marknader.

– Svensk industris kunder finns huvudsakligen på en global marknad. Vi har historiskt varit duktiga på att ligga i framkant genom kompetens och innovationer, och har utvecklat bolag med effektiva verksamheter som har säkrat vår konkurrensförmåga. Det som tidigare var lågkostnadsländer är nu i en uppbyggnadsfas gällande digitalisering, de kompetensutvecklar, och är nu en allt tydligare faktor att räkna med. Vi riskerar att tappa vårt försprång. Då vi nu har infrastrukturen med uppkopplade system, processorkraft och datalagringskapacitet så har vi mycket att vinna på att samverka för att sprida goda exempel och införa nyttoskapande lösningar som använder ny digital teknik, säger Mats Jakobsson, VD på SSG.

Mats menar att Sverige inte har varit jättetydligt med att driva initiativ inom Industri 4.0 och att vi inte är det land som utvecklas fortast för närvarande. Enligt flertal marknadsundersökningar är det väldigt spritt hur man tagit till sig digitaliseringen. En felaktig och utbredd uppfattning är att AI, som anses som en teknik som skall hjälpa oss in i framtiden, finns ute i processindustrin i hög utsträckning. I själva verket är det relativt dåligt med implementeringen. Det finns variation mellan olika branscher, men generellt behöver den traditionella processindustrin öka takten i arbetet.

– Vissa är pionjärer och sen finns det de som inte ens klivit på det här framtidståget. Det kan vara värt att vänta till ny teknik blir mer etablerad, men vid en viss tidpunkt lämnar tåget perrongen och då står du där med affärsmodeller och system som konkurreras ut av det nya, säger Mats.

Han menar att det finns en tröghet i systemet, och att man hade kunnat önska att det vågades prova lite mer ny teknik.

– Det är en utmaning att ställa om en hel affärsmodell efter nya förutsättningar. Det påverkar givetvis även vårt företag. Vi vill fortsätta vara en proaktiv part som hjälper industrin framåt och driver därför vår egen digitala transformation för att ligga i framkant. Vår bas är samverkan i industrin och att utifrån gemensamma problem ta fram standardiserade best practice-lösningar som effektiviserar industrin på riktigt. Vi började att arbeta med standarder inom de traditionella teknikområdena och har utvecklat det till lösningar för arbetsprocesser och personsäkerhetsfrågor. Nu är det dags att ta nästa steg mot framtiden och driva standardiseringen för användande av de digitala möjligheterna. Potentialen är tydlig och uppskattas kunna bidra med så mycket som 2% i tillväxtökning inom svensk industri årligen framöver. För att vi ska lyckas med implementeringen är det viktigt att jobba med systemfrågor som datakvalitet, integrationsmöjligheter och informationssäkerhetsfrågor men också med samspelet mellan människa och teknik.

En framgångsfaktor för den svenska industrin har varit samverkan och kompetensöverföring mellan bolag. SSG driver i linje med det samverkansprojekt bland annat inom det strategiska innovationsprogrammet PiiA (Processindustriell IT och Automation), som syftar till att utveckla processindustrin inom Industri 4.0. Just nu är programmet fokuserat på tillämpningar av de digitala initiativ man tagit fram.

Ett spännande projekt från SSG är LCDM (Life Cycle Data Management), som handlar om att digitalisera informationsflödet i en produktionsenhets livscykel från projektering till användande. Framgången bygger på interoperabilitet, vilket betyder att data fritt kan användas mellan ingående system utifrån internationellt etablerade standarder. Arbetet har kommit igång bra i andra länder som Norge, Nederländerna och Tyskland medan Sverige fram tills nu har varit en vit fläck på kartan, men Mats hoppas att svensk industri genom det stora intresset för projektet skall förstå värdet och gå in i detta full ut.

– Skulle vi få den processen fullt digital så att man har all information när man drar igång och använder en anläggning skulle man kunna tjäna 2-3 procent årligen på sin investeringskostnad, vilket blir enorma pengar på en fabriks livscykel, avslutar Mats.

Skribent: Anna Bjärenäs