Hållbarhet i fokus på SSGs och Inspectas managementseminarium

I anknytning till Skogsindustridagarna i Sundsvall den 20-21 mars anordnades för första gången ett managementseminarium av SSG och Inspecta. Temat var hållbarhet och under frågan ”Hur kan vi fatta långsiktigt hållbara beslut och vad krävs för att driva igenom dem?”, samlades ett 20-tal beslutsfattare på Quality Hotel i Sundsvall.

– Ska vi vinna i framtiden, måste vi kanske ställa om från ett tillväxtfokus till ett hållbarhetsfokus, säger Stefan Hyttfors, årets talare 2012.

SSGs och Inspectas managementseminarium anordnades för första gången och på plats fanns ett 20-tal beslutsfattare inom den svenska basindustrin. Det var en brokig skara talare med bakgrund inom petroleumindustrin, idrott och omvärldsbevakning som närvarande, alla med olika erfarenheter om ledarskap och beslutsfattande. Inspectas VD Jakob Lundberg och SSGs VD Jonas Berggren hälsade välkomna och konstaterade att skogsindustrin har stora utmaningar och frågade om det räcker med att skruva upp produktionen? Under dagen presenterade olika talare sin syn på hur man fattar hållbara beslut i en föränderlig omvärld under ledning av moderatorn Staffan Sandelin.

Sören Eriksson, Head of Refinery Development på Preem var först ut. Petroleumindustrin är en bransch som under några år har fått skifta fokus till att skapa hållbara drivmedelsprodukter som alternativ till traditionella produkter baserade på råolja. Preems vision är ”Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle” och ser skogen som en stor resurs. Bland annat har man genom utvinningen av talldiesel skapat förnybar diesel till en låg kostnad. Tallolja, som är en restprodukt som utvinns ur svartlut i massafabriken, kan förädlas till talldiesel och är ett exempel på hur petroleumindustrin anpassat sig till nya lagstiftningar och försöker skapa traditionella produkter på nya innovativa sätt.

– Vi lever i en föränderlig värld, säger Sören Eriksson. Vi ska fördubbla kapaciteten på talldiesel och kommer att bli klara inom kort.

Att skapa en högprestationskultur

Näste talare var Håkan Andersson, mångårig ledare inom sprinterlöpning i Svenska Friidrottsförbundet. Håkan Andersson tränar och har tränat några av Sveriges snabbaste män, bland annat svenska rekordhållare på 100 och 200 m så som Torbjörn ”Grycksboexpressen” Eriksson och också SSGs medarbetare och landslagsman i sprint Stefan Tärnhuvud. Håkan Andersson menar att den professionella idrotten är ung och att det vi vet idag kan förändras i morgon varför man bör ha ett dynamiskt förhållningssätt och kritiskt granska den kunskap som finns. Håkan Andersson pratade också om det man inom beteendeforskningen kallar för grit, ett personlighetsdrag som ofta ses hos många idrottsmän och -kvinnor och som fritt kan översättas till beslutsamhet. Personer med grit har ofta drag av långsiktighet, envishet, ihärdighet och passion och drog paralleller till Kajsa Bergkvist, Susanna Kallur och Peter Forsberg som trots svåra motgångar inte gett upp och kommit eller försökt komma tillbaka.

I många träningsgrupper som är framgångsrika skapas ofta högprestationskulturer. Håkan Andersson menar att man i högprestationskulturer ofta ser delmålen som viktigare än slutmålen och ser varje enskilt träningspass som ett delmål. Framgångsrika idrottare gör därför sitt bästa varje dag för att kunna nå slutmålet, något som också är applicerbart i arbetslivet. Arbetsglädje är smittsamt, menar Håkan Andersson och har man ett högpresterande arbetssätt smittar det ofta av sig på de som är mottagliga.

– Distraktioner gör att man inte kan prestera, säger Håkan Andersson. Inställning är allt och ständig fokusering på svårlösliga problem är kontraproduktiva.

Som ett exempel på hur svårt det kan vara att byta arbetssätt eller att hitta nya vägar för att lösa problem gav Håkan ett exempel på krigsmyror i Sydamerika. Myrorna är blinda och förlitar sig andra sinnen för att ta sig framåt. Ett känt fenomen bland krigsmyrorna är när en stor grupp separeras från varandra och en grupp börjar följa efter varandra runt i en cirkel där de går tills de slutligen dör av utmattning. En parallell kan dras till arbetslivet där många människor arbetar i invanda mönster och har svårt att bryta dessa, menar Håkan Andersson. Man måste våga gå egna vägar för att utvecklas.

Hållbarhetsbabbel

Anders Källström, är ordförande i SMGC som är en organisation med uppdrag att sprida kunskap och kontakter inom underhåll och hållbarhet till sina medlemmar. Håller det?, frågade Anders publiken och menade att detta är en fråga vi alltid har ställt oss genom historien. Innebörden i frågan nu är att demokratierna i världen ökar och så även världshandeln, medan krigen minskar. På lång sikt ökar också befolkningen och fler mår bättre och tjänar mer, men håller det för den utveckling som sker? Många företag satsar därför på hållbarhet och marknadsför sig och sina produkter som ett hållbart alternativ, ett sätt att differentiera sig mot sina konkurrenter. Men, här finns risken att det bara blir tomma ord och mode, menar Anders Källström.

– Det har blivit ett hållbarhetsbabblande, säger Anders Källström. Vi behöver mer action kring detta och färre powerpointpresentationer. Risken med hållbarhet är att det blir mode precis som CSR och att man tröttnar och inte gör klart arbetet.

Anders Källström menar att det idag har skapats ett slit-och-slängbeteende där många pratar hållbarhet, men inte om teknik som är tätt sammankopplat till detta. Ett exempel är när en kedja sackar så byts hela kedjan ut istället för att bara byta den trasiga länken. Upcycling, menar Anders, är ett sätt att skapa en plattform som över tid görs bättre. Ett exempel på det är iPhone som lanserades 2007, och som utseende- och prestandamässigt har förändrats marginellt medan innehållsmässigt genomgått stora förändringar till det bättre. Därför tittar man idag på fler liknande sätt där man kan upcycla och därmed skapa en mer hållbar omvärld.

Uppgradering, reuse, upcycling och underhåll är nyckelbegrepp för att skapa en hållbarare värld, men det ställer nya krav på tankesättet kring ekonomi. Ofta görs beräkningar på vad det kostar när en maskin i en anläggning stannar, men man räknar sällan på vad det kostar när den inte stannar. I det traditionella arbetet med ekonomi på ett företag tittar man på resultaträkningen, som fokuserar på det månatliga resultatet. Det underhållsrelaterade parametrarna får dock mindre uppmärksamhet. Även ytterligare parametrar kan påverka företaget på lång sikt, så som utebliven effektivitet och utebliven utveckling vilken man hade kunnat få om man resonerat annorlunda längs vägen.

I boken ”Relevance lost” kritiserade Robert Kaplan, ekonom på Harvard Business School den gamla och traditionella redovisningen som han menar tittade för mycket på det finansiella perspektivet och för lite på andra perspektiv som i större grad gör företaget framgångsrikt. Anders Källström berättade att i SMGC tittar man på andra sätt att mäta företagets välmående genom andra faktorer och ur ett livscykelperspektiv.

SKF - ett företag i förändring

Näste talare på scenen var Tova Göthberg, Region Director på SKF, som berättade om SKF:s förändring som bolag där hållbarhet har fått ett ökat fokus. Livscykeln är viktig för SKF, menar Tova Göthberg och berättar att man vid kontakten med kunden gärna vill vara med i design- och utvecklingsfasen så att man kan bygga bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att tidigt vara med och hjälpa till upptäcks kostnader som man annars inte tänker på, till exempel haverier som inte inträffar, något som knöt an till Anders Källströms föreläsning tidigare.

Inom SKF har man lanserat ett begrepp som heter SKF Care, som är en ledstjärna i arbetet för att bygga hållbarhet i organisationen. Man har också ett initiativ som heter SKF Beyond Zero, ett koncept där man tillsammans med leverantörer, transportörer och distribution arbetar för att minska den negativa inverkan på miljön som finns. Målsättningen är att nettoeffekten ska bli positiv genom att reducera energianvändningen och -slöseriet samtidigt som man hjälper sina kunder att bli effektivare.

Marknadens utveckling har tvingat SKF att förändras, menar Tova Göthberg:

– Det har varit en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt att förändras, avslutade Tova.

”Vi måste ställa om”

Den siste talaren för dagen var en meriterad sådan. För att titta på framtiden, måste man ibland backa bandet och titta bakåt sade årets talare 2012, Stefan Hyttfors. Stefan inledde med att berätta om Detroit som för 50 år sedan var USA:s rikaste plats per capita och var hjärtat i den amerikanska bilindustrin. Idag har Detroit en helt annan situation och gick nyligen som stad i konkurs. Framgång kan skapa en obenägenhet att förändras vilket många företag har upplevt. Ett exempel är Nokia som för sju år sedan hade 40 % av sin marknad och idag är omsprungna av ett flertal andra aktörer.

Förändringstakten idag är mycket hög vilket ställer andra krav på företag. Nya affärsmodeller behövs för nya marknader och man kan inte räkna med att en gammal affärsmodell går att applicera på nya produkter, i synnerhet inte när marknaden är så föränderlig som den är. Stefan Hyttfors menar att många går till jobbet idag för att bevara problem som man har lösningen på istället för att hitta nya lösningar på problem och skapa mer värde med mindre resurser.

– Man kan inte hela tiden sträva efter ökad produktion, säger Stefan Hyttfors, och fortsatte: Företagen måste lära sina kunder att det inte bara går att sälja och köpa nytt utan att man måste ta hållbarhet och ökad livslängd i beaktande.

En betraktelse av detta var hur människan idag tycker att det är skönt att städa och slänga saker, något som representerar det slit-och-slängbeteende vi ser idag.

– Ska vi vinna i framtiden, måste vi kanske ställa om från ett tillväxtfokus till ett hållbarhetsfokus, säger Stefan Hyttfors. Man kan inte växa för evigt.

De stora möjligheter som finns idag, menar Stefan Hyttfors, är de möjligheter som internet ger. Genom att vi alla är ihopkopplade idag finns det möjligheter till transparens och samarbete mellan människor. Nätverkssamhället med 2,5 miljarder ihopkopplade människor via internet gör att förändringstakten är mycket hög, och att spå hur framtiden ser ut är näst intill omöjligt.

– Man kan antingen vänta och se och försöka spjärna emot, eller gå till jobbet och försöka utmana sig själv och konkurrera ut sig själv, eller så gör någon annan det, avslutar Stefan Hyttfors.

Dags för action

De orden avslutade Stefan Hyttfors föredrag och Jakob Lundberg och Jonas Berggren avslutade dagen med att konstatera att deltagarna har fått ta del av många olika infallsvinklar och också haft en bra dialog. Nu gäller det för företagen att ta det vidare till sin arbetsvardag.

– Nu gäller det att komma från Powerpoint till action, avslutade Jonas Berggren managementseminariet 2014.