Locka smarta till att forska och ha tålamod – så infrias svenskarnas önskan om medicinsk forskning i världsklass.

84 procent av befolkningen tycker att det är viktigt att Sverige är världsledande inom medicinsk forskning enligt en ny opinionsundersökning från Sifo. Att locka unga, smarta och nyfikna till att forska och inte bara jaga snabba resultat är några åtgärder som kan infria svenskarnas önskan. Det menar Mats Ulfendahl, ordförande för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF.

Läs hans svar på frågor om vad som kännetecknar hög forskningskvalitet, varför vi bör ha tålamod när det gäller vetenskapliga framgångar och hur en enskild liten gåva kan få betydelse för utvecklingen.

Varför är det så många som värnar om att Sverige ska vara framstående inom medicinsk forskning?

– Det beror nog på att Sverige sedan lång tid varit framstående inom medicinsk forskning och att betydelsen av forskning varit något som varit förankrad i hela samhället, oavsett politisk tillhörighet. Men det stora stödet beror sannolikt också på att människor förstår att det finns en koppling mellan medicinsk forskning och hög kvalitet i hälso- och sjukvården. Den här insikten har förstärkts under pandemin då det blivit tydligt att medicinsk forskning är nödvändigt för att förstå sjukdomsmekanismer, ta fram preventiva åtgärder som vaccin och utveckla nya behandlingar.

Vad krävs för att vara en världsledande nation inom medicinsk forskning?

– Jag tror att det viktigt att ha en stark akademisk tradition – att både tro på forskningens betydelse för samhället och att kunna locka unga, smarta och nyfikna individer att forska. På en mer övergripande nivå handlar det också om resurser och då framför allt en långsiktighet. Det är oerhört viktigt att de som fördelar resurserna förstår att de verkliga resultaten av forskning ofta ses flera år senare och att det idag kan vara svårt att veta vilken forskning som kommer att ge resultat.

Vad håller Sverige för kvalitet och standard när det gäller medicinsk forskning idag och vad kan bli ännu bättre?

– Sverige håller en mycket hög nivå inom medicinsk forskning. Vårt problem är nog främst att vi nu inte tycks utvecklas lika starkt som jämförbara länder. Här har politiska och akademiska ledare ett stort ansvar för att skapa bättre förutsättningar, såväl vad avser långsiktiga resurser och forskningssystemets organisation som det viktiga signalbudskapet att forskning är viktigt.

På vilket sätt har privata forskningsfinansiärer som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning betydelse för utvecklingen?

– De privata forskningsfinansiärerna svarar för en betydande del av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning , drygt 12 procent enligt statistik från 2019, vilket är mer än de pengar som kommer från företag, EU och offentliga forskningsstiftelser. Staten är givetvis den största finansiären av medicinsk forskning men de privata forskningsfinansiärerna utgör ett oerhört viktigt komplement. Dels kan vi möjliggöra stöd till forskning och forskare som ligger lite utanför mittfåran och dels för att beslutsvägarna i regel är  kortare vilket gör att insatserna kan göras snabbare.

Det kan vara svårt att mäta effekten av en enskild gåva till forskningen. På vilket sätt kan jag ändå tänka att mitt bidrag gör skillnad för utvecklingen av nya medicinska upptäckter?

– Jag menar att man inte bör stirra sig blind på det enskilda och lättidentifierade resultatet som att hitta ett nytt piller, vaccin eller en ny behandling. Forskning handlar om långsiktighet och mot den bakgrunden är det viktigare att skapa förutsättningar för att mer kontinuerligt få fram den kunskap som gör att vi kan hantera ohälsa. Ett bidrag till forskningen, oavsett storlek, gör detta möjligt.

Läs mer om Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning: 

ssmf.se

Källa: Siffrorna är hämtade ur en opinionsundersökning, utförd av Sifo på uppdrag av Forska!Sverige som presenterades den 18 augusti 2021.