Foderskolan del 9 - fodersmältning fett

Fett är ett mycket energirikt fodermedel, det innehåller mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. I hästens naturliga foderkälla, gräs, är det ett mycket lågt fettinnehåll och detta är hästens fodersmältning anpassad till. Det finns många olika fettrika fodermedel som kan vara aktuella till hästar, de har både olika fettandel och sammansättning.
Fettet kan tillsättas som exempelvis rent fett (vanligen oljor) eller fettrika fröer (t.ex. linfrö, solrosfrö). Ofta tillsätter man extra olja i foderstaten för att hästarna ska få en blankare päls eller för att tunna hästar ska lägga på sig hull. Man kan även tillsätta fett i foderstaten till presterande hästar för att de ska få extra energi utan att öka mängden stärkelse.

Fett finns i många olika former i hästens foder; di- och triglycerider, vaxer, steroler, fria fettsyror, glyko- eller fosfolipider. När extra fett tillsätts i foderstaten är detta vanligen vegetabiliskt fett som framförallt består av triglycerider. Alla triglycerider består av en glycerolmolekyl och tre fettsyror som kan vara lika eller olika.
Mängden energi är densamma oavsett sammansättningen av fettsyror men fettsyrorna har olika egenskaper som beror på deras uppbyggnad. Man talar om mättade eller omättade fettsyror och även om essentiella fettsyror. Fetter med övervägande mättade fettsyror har en högre smältpunkt vilket innebär att de är fasta i rumstemperatur (t.ex. kokosolja). Fetter med övervägande omättade fettsyror har en lägre smältpunkt vilket innebär att de är flytande i rumstemperatur (t.ex. rapsolja).

Av alla fettsyror så är det bara två som är essentiella, dvs. livsnödvändiga; linolsyra (som är en omega-3-fettsyra) och alfa-linolensyra (som är en omega-6-fettsyra), dessa två kan inte byggas i kroppen utan behöver tillföras med fodret i sin färdiga form (men de behöver inte tillföras som fria fettsyror, de är oftast en del av triglycerider).
Det är troligtvis tillräcklig mängd av dessa fettsyror om hästen utfodras med grovfoder av god kvalitet men det finns fortfarande inte några forskningsresultat som helt fastslagit hästens behov av essentiella fettsyror. Linolsyra och alfa-linolensyra kan byggas om till alla andra omega-3- och omega-6-fettsyror i hästens kropp så det är dessa två som är allra viktigast att tillföra med fodret.

Fettet i fodret börjar brytas ner i munhålan när hästen tuggar sönder sitt foder, nedbrytningen fortsätter sedan till en liten del i magsäcken av lipaser (som är fettnedbrytande enzymer). Den största nedbrytningen av fett sker sedan i tunntarmen. Fettet emulgeras (finfördelas och görs mer vattenlösligt) av galla som tillsätts i början av tunntarmen.
Där tillsätts även buspott som innehåller rikliga mängder lipaser som då kan komma åt att bryta ner de större fettdropparna som det inte kunde brytas ner i magsäcken. Lipaserna delar fettsyrorna från glycerolen i triglyceriderna och de absorberas i tunntarmen som fria fettsyror och glycerol. Fetterna byggs sedan ihop till triglycerider igen och binds in i proteiner för att kunna transporteras i blodet.

Eftersom hästen är anpassad till ett konstant lågt fettinnehåll i fodret så sker utsöndringen av galla direkt från levern till tunntarmen, det finns alltså ingen gallblåsa som kan tillsätta stor mängd galla vi ökat behov. Utsöndringen från levern kan ökas till viss del men inte lika mycket som om det funnits en gallblåsa.
När man ökar mängden fett i hästens foderstat bör man därför göra detta mycket långsamt och successivt för att hästens kropp ska hinna anpassa sig. Om det är mer fett i fodret än hästen hinner ta upp i tunntarmen så fortsätter överskottet till grovtarmen och där kan det ha en påverkan på fibernedbrytningen. Studier om hur fett påverkar mikrofloran i vommen hos nötkreatur tyder på att fett kan påverka fibernedbrytningen och floran men det behövs fler studier för att veta om det är samma påverkan på miljön i hästens grovtarm.

Det är olika hög smältbarhet för fetter beroende på ursprung; lägst smältbarhet är det för fett i grovfoder, troligtvis beror det på flera olika faktorer men delvis beroende på att fettet är hårt bundet i strukturer som hästen har svårt att bryta ner och att det är många olika fettkällor som fosfolipider och vax bland annat. Det är högre smältbarhet på fett i spannmål och högst (ofta 95-100%) i rena fettkällor som vegetabilisk olja. Oljor består till största delen av obundna triglycerider som anses ha den högsta smältbarheten.

För att tunna hästar ska få hjälp att bygga på hullet eller för att öka mängden energi till prestationshästar krävs det bara att fettet är av livsmedelskvalitet och helst av vegetabiliskt ursprung eftersom allt fett innehåller mycket energi. Om önskan finns att hästen ska få blankare päls eller de positiva effekterna som associeras med exempelvis omega-3-fettsyror så bör fettkällan väljas med mer omsorg. En välkänd källa till omega-3-fettsyror är kallpressad linfröolja men det finns fler oljor och oljeblandningar som innehåller gott om omega-3- och omega-6-fettsyror.

Om du väljer att tillsätta extra fett i foderstaten bör du komma ihåg att fett tillför endast energi och inte proteiner, mineraler eller andra näringsämnen. Extra fett i foderstaten kan även öka behovet av antioxidanter som vitamin E, framförallt om fettkällan innehåller hög andel fleromättade fettsyror.

Rekommenderad maxgiva tillsatt fett är 0,7 g per kg kroppsvikt och dag efter långsam, successiv tillvänjning.