Undervattensfarkosten Mantis flyttar in på Flygvapenmuseum

Snart kan besökarna på Flygvapenmuseum se en historisk undervattensfarkost på riktigt nära håll. Mantis återförenas med vraket efter den nedskjutna DC-3:an, nästan på dagen 20 år efter att flygplanet bärgades från botten av Östersjön. Mantis spelade en avgörande roll under det komplicerade bärgningsarbetet och får nu en permanent plats i utställningen ”Hemliga handlingar – DC-3:an som försvann”.

Den 13 juni 1952 lyfte ett spaningsflygplan, en DC-3:a, från Bromma flygplats. Ombord fanns åtta personer. Deras uppdrag var topphemligt. Men två timmar efter start förlorades radiokontakten med flygplanet. En stor räddningsaktion var snabbt igång – men DC-3:an var borta. Det skulle ta mer än 50 år innan flygplanet återfanns och sanningen om dess öde uppdagades.

Den bärgade DC-3:an är i dag ett av Sveriges största museiföremål och dess historia är unik. Sedan 2010 vilar den i en specialbyggd monter på Flygvapenmuseum. Undervattensfarkosten Mantis har fram tills nu förvarats i en av museets magasinsamlingar. Nu blir utställningen ”Hemliga handlingar – DC-3:an som försvann ännu mer av en helhetsupplevelse när historien möter den moderna tekniken som bidrog till att vraket kunde bärgas.

- Det känns både roligt och viktigt att ge våra besökare möjlighet att uppleva historien om DC-3:an på nytt och dessutom erbjuda en unik chans att se en undervattensfarkost på nära håll, säger Jenny Helsing, publik chef på Flygvapenmuseum.

Flygvapenmuseum bjuder in allmänheten att vara med när Mantis täcks av under en invigningsceremoni lördagen den 23 mars. Dagen bjuder också på föreläsningar från personer som själva var inblandade i bärgningsarbetet och visningar av både DC-3:an och Mantis.


Fakta om Mantis

• Mantis är en undervattensfarkost för en person.

• Den Mantis som finns på Flygvapenmuseum väger 1,6 ton och var utrustad med syrgas som var avsedd att räcka i upp till 80 timmar vid en nödsituation.

• Mantis består av en stor tubformad kapsel och är väl lämpad för att undersöka till exempel flygplansvrak på havets botten. Den har två hydrauliska robotarmar som styrs inifrån ubåten med en joystick, armarna har även gripeffekter.

• Mantis kan inte kallas för en ubåt eftersom den hela tiden har en förbindelse upp till vattenytan. Undervattensfarkost är en mer korrekt benämning.