Klimatfrågan och geopolitiken drivande för att minska oljeberoendet

Klimatfrågan och risken för geopolitiska störningar är avgörande för att minska oljeberoendet. De slutsatserna dras i rapporten ”Oljans ändlighet – ett rörligt mål”, som Energimyndigheten presenterade på tisdagen. Att begränsningar i oljetillgången skulle ligga bakom det höga oljepriset finner myndigheten inte stöd för. – Energimyndigheten har gjort en jämförande genomgång av de faktiska förhållandena på oljemarknaden och hållbarheten i de argument som oljeindustrin respektive ”peak-oil” framför. Genomgången ger inte stöd för att de höga oljepriserna kan förklaras av att oljetillgången som sådan begränsar användningen av olja. Under överskådlig tid, åtminstone de närmaste 30 åren, kommer oljetillgångarna att täcka prognostiserade behov. Kostnaderna för oljeutvinning har stigit och kommer att stiga, men knappast över 35 dollar, jämfört med cirka 25 dollar idag. De höga priserna på oljemarknaden är därför huvudsakligen ett återkommande konjunkturellt problem, säger Generaldirektör Thomas Korsfeldt. Oljemarknaden är cyklisk. Eftersatta investeringar under 1990 talet kombinerat med en osedvanlig stark efterfrågan de senaste åren och kraftiga politiska och även vädermässiga störningar i oljeutvinningen är huvudsakliga förklaringar till prisuppgången. Så länge alla dessa faktorer samverkar så kommer oljepriset att fortsätta uppåt. Men, historiskt sett har höga priser dämpat efterfrågan samtidigt som kapaciteten att utvinna olja ökat. Perioden 1973-1985 är ett typexempel på detta. Om utvecklingen upprepar sig skulle oljepriset vika av nedåt igen och det kan komma en period, med visserligen högre oljepriser än på 1990-talet men avsevärt lägre än de priser som nu existerar, där priset de senaste 18 månaderna har ökat från 40 till över 70 dollar/fat. Det som skiljer denna cykel från de tidigare är den ökade globaliseringen och inte minst osäkerheten kring Kinas och Indiens efterfrågan på olja. – Vi kan stå inför en liknande situation som i slutet av 1970-talet med kraftiga prisstegringar som på lång sikt dämpade efterfrågan och ökade utbudet. En skillnad mot 1970-talets oljekris är att påverkan på den globala ekonomin ännu är relativt begränsad. Det finns anledning att erinra om att det tog 7 år av prisstegringar innan efterfrågan dämpades under förra oljekrisen och det tog sen mer än 10 år innan efterfrågan kom tillbaka till 1979 års nivå. Trots att priserna föll kraftigt, säger Thomas Korsfeldt. – Sverige ska långsiktigt ställa om energisystemet. Behovet av att minska oljeanvändningen drivs framför allt av klimatfrågan och försörjningstryggheten. Hastigheten i denna omställning bestäms ytterst av behovet av att reducera utsläppen av koldioxid. Men också vad ekonomi och välfärd klarar av. Långsiktiga systempåverkande energipolitiska beslut måste baseras på optimalt kunskapsunderlag. Denna rapport är ett led i detta. Det är viktigt att de som fattar beslut av systempåverkande natur är medvetna om att utvecklingen på oljemarknaden måste sättas in i sitt sammanhang, Effekter syns redan, till exempel i form av ökat intresse för biodrivmedel, säger Thomas Korsfeldt. Ytterligare information: Generaldirektör Thomas Korsfeldt via pressekreterare Lennart Bodén, 070-260 70 36. Expert Urban Kärrmarck 070-340 62 65.