Ny studie bekräftar: Lågenergilampor spar el i hemmen och i elnäten

Byte av glödlampor till lågenergilampor minskar elanvändningen för belysning avsevärt, både i hemmen och i elnätet, bekräftar en ny studie av Luleå tekniska universitet (LTU) som finansierats av Energimyndigheten.

- Studien motsäger tydligt påståenden och felaktigheter i den allmänna debatten. Den visar konkret att ett byte av glödlampor till lågenergilampor eller lysdiodslampor verkligen minskar elanvändningen för belysning i både hushåll och elnät, tvärt emot vad kritiker ofta hävdar, säger Peter Bennich vid Energimyndigheten.

EU:s direktiv om ekodesign ställer minimikrav på produkters energieffektivitet och är ett viktigt verktyg för att minska onödig energianvändning. Flera produkter som t ex enkla digitalboxar och externa spänningsaggregat har redan fått krav - liksom hembelysning. Ekodesign-direktivet är anledningen till utfasningen av glödlampor, som påbörjas den 1 september i år.

År 2020 förväntas den årliga elanvändningen för hembelysning ha minskat med cirka 2 miljarder kilowatt-timmar i Sverige och cirka 40 miljarder kilowatt-timmar inom hela EU, jämfört med att inte göra något alls. Belysning utgör i dag den enskilt största posten för elanvändning i hushållen (drygt 20 procent), och enbart kraven på lampor innebär därmed en relativt stor minskning av hushållselen.

I den allmänna debatten förekommer både missförstånd och myter om huruvida ett utbyte av glödlampor verkligen sparar någon el, bland annat med hänvisning till att lågenergilampor och lysdiodlampor fungerar på ett annat sätt än glödlampor. Några begrepp som ofta används men som också ofta missförstås, är aktiv, reaktiv respektive skenbar effekt. Farhågor har också framförts om att en ökning av andelen så kallade övertoner i strömmen, det vill säga högre frekvenser av ström än de vanliga 50 Hz, kan orsaka problem.

I den ena rapporten från LTU, "Kort genomgång av effektberäkningar för lågenergilampor och andra olinjära laster", förklaras en del grundläggande begrepp, däribland skillnaden mellan den så kallade aktiva effekten (den som kommer till nytta och som man betalar för på elräkningen) och den så kallade skenbara effekten. Kvoten mellan dessa (aktiv dividerat med skenbar effekt) kallas effektfaktor och är ett mått på hur effektiv energiöverföringen är i ett nät: Ju närmare faktor ett, desto bättre. Rapporten förklarar också varför det ofta använda begreppet reaktiv effekt inte är meningsfullt att använda annat än i renodlade fall då det inte förekommer några övertoner.

För glödlampor gäller att den skenbara och aktiva effekten är lika stora (effektfaktorn = 1). Den skenbara effekten för lågenergilampor och lysdiodslampor, samt alla andra elektroniska apparater i hemmen som t ex TV, dator med mera, är däremot större än den aktiva effekten.

I rapporten "Nätpåverkan av lågenergibelysning" redovisas mätningar i en experimentuppställning som liknar ett hus med typiska apparater som TV, spis, med mera, samt 21 lampor. Genom att mäta spänningar och strömmar före och efter byte av glödlampor till lågenergilampor har studien visat följande:

• Minskningen i installerad aktiv effekt för belysning går i detta fall ner från motsvarande cirka 1260 Watt till cirka 230 Watt. Vid antagandet att tio av dessa lampor används 1000 timmar per år, motsvarar det en minskad energianvändning på cirka 500 kWh per år.
• Nätförlusterna, d.v.s. de förluster som uppstår i matande nät, minskar också kraftigt, vilket beror på att den totala strömmen minskar. Detta gäller även med hänsyn taget till det förlustbidrag som eventuellt uppstår på grund av att den skenbara effekten är större än den aktiva effekten, samt på grund av de så kallade övertonerna hos lågenergilamporna. Detta är i kontrast till vad som ofta framförs i media.
• Andelen övertoner, d.v.s. udda multiplar av grundfrekvensen 50 Hz (150 Hz, 250 Hz o.s.v.), ökar visserligen, men i normala fall påverkar det inte elinstallationer i vare sig hem eller i elnätet. Detta är också i kontrast till vad som ofta framförs i media.

- Studien är viktig eftersom den konkret visar med både mätningar och räkneexempel att ett byte av glödlampor till lågenergilampor eller lysdiodslampor verkligen minskar elanvändningen för belysning. Detta gäller oavsett om man bara betraktar den egna elanvändningen eller om man dessutom inkluderar matande nät, säger Peter Bennich, projektledare för belysning på avdelningen för hållbar energianvändning vid Energimyndigheten.

Rapporterna är också ett viktigt bidrag till att försöka förklara de begrepp som ofta används i debatten och som oftast helt missförstås