Nytt samarbete mellan SiS och BUP ger ungdomar nödvändig hjälp

Det går trögt när stat, kommuner och landsting ska samverka. Men en färsk rapport från Statens institutionsstyrelse, SiS, visar att samarbetet mellan SiS och landstingen ser ut att ljusna när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. – Det bristande samarbetet gjorde att vi kunde köra omkring med en halvt psykotisk unge till kliniker i både Uppsala och Stockholm. Kliniker som vägrade ta emot oss utan bara skickade oss vidare. Så är det inte nu, säger Robert Stenbom, chef för Bärby ungdomshem. År 2004 uppgav nästan fyra av tio ungdomar som skrevs in hos SiS att de haft kontakt med BUP:s öppenvård innan de kom till SiS. Femton procent hade varit inlagda. Behoven av psykiatrisk hjälp är alltså stora på de särskilda ungdomshemmen. Den nya rapporten Samverkan inom ungdomsvården visar att ett lyckat samarbete kräver ett ställningstagande från båda parter. I Uppsala landstingsområde har en modell för samverkan utvecklats mellan två särskilda ungdomshem och barn- och ungdomspsykiatrin. Det är Eknäs utanför Enköping och Bärby ungdomshem utanför Uppsala. – Utvärderingen av modellen visar att samverkan har förbättrats väsentligt och att antalet ungdomar man samverkar om har ökat i betydande omfattning, säger utredaren Håkan Aronsson. Totalt har de två ungdomshemmen och BUP samverkat kring 35 ungdomar under tidsperioden juni 2004–augusti 2005. Under motsvarande period innan avtalen kom till arbetade man gemensamt med fem ungdomar. – Vi har punkterat många farhågor, som den att vi skulle vilja dumpa så många ungdomar som möjligt på de barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna. I själva verket kommer jourläkaren ofta till oss och 99 procent av ungdomarna är kvar hos oss på ungdomshemmen, säger Robert Stenbom. Förutom samarbetet med landstinget i Uppsala är diskussioner om avtal på gång för exempelvis Ryds Brunns skola med BUP i Växjö och Långanässkolan och Stigbyskolan med BUP i Jönköping, medan Fridegård träffar ledningen för BUP i Eskilstuna. Likaså är samtal på gång mellan Håkanstorp och BUP i Katrineholm, liksom Lövsta och BUP i Stockholm. Diskussioner förs också mellan ungdomshemmen och BUP i Skåne. Dessvärre fungerar det inte lika bra i alla delar av landet. I västra Götaland där SiS har tio ungdomshem har processen gått trögare trots siffror som visar på stora behov. På exempelvis Fagareds ungdomshem hade 61 procent av ungdomarna år 2002 diagnoser som krävde någon form av specialistpsykiatri. Motsvarande siffra på Nereby skolhem var 56 procent. Brist på barn- och ungdomspsykiatriker Eftersom samarbetet med BUP tidigare har fungerat dåligt har de särskilda ungdomshemmen fått anställa egna psykiatriker. Det innebär att kostnaden för vård som landstingen ska stå för hamnar på räkningar som kommunerna får betala för sina placeringar. Barn- och ungdomspsykiatrin dras dessutom med stora personalproblem. – Under arbetets gång har vi sett att det skulle behövas många fler barn- och ungdomspsykiatriker, säger Håkan Aronsson. Samverkan är möjlig Sveriges Kommuner och Landsting och Statens institutionsstyrelse, SiS, har gemensamt ansvarat för det projekt som beskrivs i rapporten Samverkan inom ungdomsvården. – Projektet handlar om samverkan mellan SiS 34 särskilda ungdomshem och landstingens barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet. Kommunernas socialtjänst, som ansvarar för den övergripande vårdplaneringen i samband med en placering vid ett ungdomshem, är en central del i den totala samverkan som bedrivs och har varit med som en part i projektarbetet, säger Håkan Aronsson. Erfarenheter från projektet Samverkan inom ungdomsvården: • De ungdomar som är placerade vid de särskilda ungdomshemmen och har en psykiatrisk problematik måste ses som en gemensam målgrupp för SiS och BUP. • Inget tyder på att det finns en enkel lösning i denna komplicerade fråga. Att ensidigt kräva ett större ansvarstagande från den ena parten bidrar till en positionering och att gemensamma utvecklingsmöjligheter inte diskuteras. • Samverkan sker utifrån vars och ens kompetens och ansvarsområde. • En utökad samverkan medför att de gemensamma samhälleliga resurserna som finns avsatta för målgruppen utnyttjas bättre. • Diskussionen om hur samverkan ska utformas och organiseras ska utgå från ungdomarnas och familjernas behov. • Samverkan mellan huvudmännen måste få ett erkännande som ett särskilt område som inte kan lämnas åt slumpen. Det krävs en systematik och en långsiktighet i arbetet. Samverkan inom ungdomsvården kan laddas ner från SiS hemsida: http://www.stat-inst.se under länken Presstjänst. Läs mer om projektet i tidningen SiStone som kommer i veckan. Mer information: Håkan Aronsson, utredare, tfn: 08-453 29 54, 070-824 85 38. Mer information: Robert Stenbom, institutionschef, Bärby ungdomshem, tfn: 018-36 22 00. Mer information: Ingvor Gunnarsson, institutionschef, Fagareds ungdomshem, tfn: 031-99 63 00. Statens institutionsstyrelse, SiS, är en statlig myndighet som bedriver vård, utredning och behandling av ungdomar med allvarliga sociala problem och vuxna missbrukare. Vården bedrivs vid 34 särskilda ungdomshem och 14 LVM-hem över hela landet. SiS ansvarar också för påföljden sluten ungdomsvård, LSU. Chef för SiS är generaldirektör Ewa Persson Göransson. SiS erbjuder individuell behandling men har även behandling för specifika grupper, som grova ungdomsbrottslingar, adopterade ungdomar med allvarliga problem, sexuella förövare, svårt relationsstörda flickor och flickor som utsatts för sexuella övergrepp samt ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. En viktig del i SiS uppdrag är att utvärdera resultaten av vården, utveckla metoderna och initiera forskning på området. Presschef: Cecilia Sandahl Drottninggatan 29 103 26 Stockholm Tfn: 08-453 40 56 Mobil: 070-687 32 42 cecilia.sandahl@stat-inst.se www.stat-inst.se