En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kors klövhälsa.
FRÅGA: Hej! Som potatisodlare är man ständigt oroad över problem med bladmögel och röta. Hur ser forskningen ut i Sverige kring nya metoder för att bekämpa bladmögel?
SVAR: Tack för din fråg
Läs summering av 2024 från vd och forskningschef, de viktigaste nyckeltalen, presentation av styrelsen, berednings- och bedömningsgrupper, alla utlysningar, samtliga beviljade projekt, forskningsresultat och mycket mer.
Mjölkproduktion har länge ansetts vara en klimatbov på grund av höga växthusgasutsläpp, men genom att mäta hur gårdarna bidrar till ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan den bilden komma att ändras. Ny forskning sätter fokus på att mjölkproducenter kan vara mer hållbara än först trott.
Det var i samband med diskussioner om jordbrukets klimatpåverkan som Pernilla Tidåker, universitets
Just nu förbereds ansökningar till den årliga Öppna utlysningen och senast i början av juni ska ansökningar i Steg 1 lämnas in. Vårt råd är att vara ute i god tid och förbereda sin ansökan noga.
Ansökningsprocessen
Läs utlysningstexten noga. Notera sista ansökningsdag och tid och påbörja din ansökan i god tid Läs igenom hela Handboken
Om du inte har en inloggning med BankID, starta med at
Projektet Vallen i nordiskt perspektivs forskningsrapport finns nu i sin helhet på svenska. I den görs en sammanställning av den relevanta forskning om vall som gjorts i Norden och Baltikum sedan år 2000.
Målgruppen är lantbruksnäringen, men det sekundära syftet har varit att hitta kunskapsluckorna i forskningen. Rapporten är uppdelad i fyra forskningsområden: växtodling, skörd och konservering
Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
Achim Grelle, idag professor vid Linnéuniversitet, avslutade i höstas en fyraårig studie tillsam
Ny forskning ger bättre kunskap om hur ostens smak utvecklas och hur moderna starterkulturer påverkar mognadsprocessen.
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
Alla insamlade medel till Stiftelsen Lantbruksforskning går till forskningsutlysningar. Under ett år öppnas ett antal utlysningar, några återkommande och andra med ett enstaka specifikt syfte.
Nu lanserar Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion tillsammans Stallförsök, gårdsnära praktiska försök för animalier, som är kortare och snabbare projekt förlagda till lantbruk eller försöksgårdar. Under 2025 kommer stallförsöken att testas i en serie med pilotstudier där Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion avsätter 1 miljon kronor vardera.
Läsarfråga får svar på hur man bäst förebygger problem med kors klövhälsa enligt senaste forskning.
Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
Varje år fördelas mellan 65 och 75 miljoner kronor ut till ny forskning och utveckling från Stiftelsen Lantbruksforskning. Den största delen, drygt 70 procent kommer från Sveriges lantbrukare och samlas in av de organisationer inom varje bransch
