Gå direkt till innehåll

Ämnen: Jordbruk

  • Djupa rötter ger nytt hopp för svensk vall

    I ett samarbete med tidningen Lantmannen presenterar stiftelsen aktuell forskning. I nr 2 2026 intervjuades Kajsa Lätt om forskning för att hitta alternativa vallgrödor i ett förändrat klimat.

    SLU:s försök med kernza. Från vänster till höger visas kvävegivor från 140, 105, 70 respektive 0 kilo kväve per hektar.
  • FRÅGA EXPERTEN: Samodling i raps minskar kemibehovet

    Att samså baljväxter med raps kan minska insektstrycket – men jämfört med resultat från södra Europa kan en kortare tillväxtperiod här i Sverige ge lägre rapsskörd. Rapsforskare ger tips om hur odlare som vill minska på kemi och gödsel kan gå till väga.

    Rapsfält med lada i bakgrunden.
  • Nya resultat visar att gräsmark på dränerad torvmark inte minskar växthusgasutsläpp

    Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
    Achim Grelle, idag professor vid Linnéuniversitet, avslutade i höstas en fyraårig studie tillsam

    Mätinstrument torvmark.
  • FRÅGA EXPERTEN: Markstruktur viktig för att klara extremväder

    Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
    Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
    FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning

    Fält med spannmål i regn.
  • FRÅGA EXPERTEN: Så fungerar flödet av kol i jordbruket

    Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
    Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
    FRÅGA: När jordbrukets klimatpåverkan diskuteras handlar det ofta bara om

    Händer som håller jord med grodd.
  • Boka in Lantbruksforskningsdagen i Skara till hösten

    På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Boka redan nu in vår heldag den 6 november med senaste forskningsnytt.

  • 2023 års verksamhetsberättelse är här

    I Stiftelsen Lantbruksforsknings "Verksamhetsberättelse och projektkatalog" finns möjlighet till fördjupning i alla slutgodkända projekt under året. Nyckeltalen beskriver årets verksamhet och vd:s samt forskningschefens sammanfattningar ger fördjupning.

  • Sverigeförsöken 2023 – vall och grovfoder

    SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I andra delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat vall och grovfoder. Läs mer om försök med vall och grovfoder.

  • Sammanställning av forskning om vall i Norden och Baltikum

    I projektet ”Vallen i nordiskt perspektiv” görs en sammanställning av den relevanta forskning om vall som gjorts i Norden och Baltikum sedan år 2000. Målgruppen är lantbruksnäringen, men det sekundära syftet har varit att hitta kunskapsluckorna i forskningen.

  • Ny satsning på forskning om integrerat växtskydd

    Nu satsar Stiftelsen Lantbruksforskning 8 miljoner kronor i en riktad utlysning för forskning om integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning (IPM och IWM). Den riktade utlysningen har öppnat och ansökningar ska göras senast den 22/8. Forskningen ska ske inom ett område som är av intresse för stiftelsens insamlande branscher och en näringsrepresentant ska finnas knuten till projektet.

Visa mer