Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
Achim Grelle, idag professor vid Linnéuniversitet, avslutade i höstas en fyraårig studie tillsam
Mjölkveckans temaområden med fokus på mjölkproduktionens hållbarhet och produktivitet skapar viktig dialog för en hel bransch.
Läs svaret på läsarfrågan om hur man gör för att ”gå plus” med strukturkalkning, det vill säga hur kombinerar man fosforförluster och skördeökning.
Forskare vid SLU har undersökt nya metoder för att analyser lagringsduglighet för lök.
Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning
Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
FRÅGA: När jordbrukets klimatpåverkan diskuteras handlar det ofta bara om
På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Boka redan nu in vår heldag den 6 november med senaste forskningsnytt.
Nu har den riktade utlysningen "Animalieproduktion 2.0 – forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens" öppnat. Varmt välkommen med din ansökan!
LRF:s riksförbundsstyrelse har utsett en ny ordförande för Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse. Det blir Martin Moraeus som tillträder och ersätter Lena Åsheim som haft uppdraget de senaste åtta åren.
Nya fältförsök visar att vallens avkastning vid bevattning var störst på förstaskörden medan proteinhalterna var högre i både andra, tredje och fjärde skörden.
I Stiftelsen Lantbruksforsknings "Verksamhetsberättelse och projektkatalog" finns möjlighet till fördjupning i alla slutgodkända projekt under året. Nyckeltalen beskriver årets verksamhet och vd:s samt forskningschefens sammanfattningar ger fördjupning.
Stiftelsen JTI utlyser 20 miljoner kronor för en riktad satsning inom målområdet teknik. Det sker inom ett strategiskt program om totalt 50 miljoner kronor under perioden 2019-2027. Nytt för i år är att Stiftelsen JTI accepterar en overhead om max 50 procents påslag.
SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I andra delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat vall och grovfoder. Läs mer om försök med vall och grovfoder.
I projektet ”Vallen i nordiskt perspektiv” görs en sammanställning av den relevanta forskning om vall som gjorts i Norden och Baltikum sedan år 2000. Målgruppen är lantbruksnäringen, men det sekundära syftet har varit att hitta kunskapsluckorna i forskningen.
Nu satsar Stiftelsen Lantbruksforskning 8 miljoner kronor i en riktad utlysning för forskning om integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning (IPM och IWM). Den riktade utlysningen har öppnat och ansökningar ska göras senast den 22/8. Forskningen ska ske inom ett område som är av intresse för stiftelsens insamlande branscher och en näringsrepresentant ska finnas knuten till projektet.
Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning 2024 är här. Stiftelsen beviljar medel till projekt som stärker lantbruksnäringens konkurrenskraft och hållbarhet. Företagande och hållbarhet ska genomsyra alla projekt som får forskningsmedel. Logga in och sök medel för forsknings- och utvecklingsprojekt inom de två fokusområdena Livsmedel och Klimat & miljö!
SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 Först ut i vår serie om resultat i de nationella fältförsöken är temat odlingsmaterial. Läs mer om försök med höstrapssorter, höstvete och kornsorter i norra Sverige.
De långliggande försöken som SLU har kan hjälpa både forskarna och växtodlarna att förutspå hur växtodlingen kan förändras av ett förändrat framtida klimat.
De sex forskningsprojekten i programmet sträcker sig från den individuella kon, till miljöpåverkan på gårdsnivå, till nytta och nya möjligheter med vall till kombinationen av miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer. Hela livsmedelskedjan är således inkluderad. En majoritet av projekten berörde även FAO:s rekommendationer på områden för ett minskat totalt utsläpp från mjölkproduktion.
Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse har fattat beslutet att tre projekt beviljas medel om knappt 6 miljoner kronor i den riktade utlysningen om växtnäring till spannmål.
