Järvafältet –Allas eller ingens älskling?

Fältstudier – Ett samtal om Järvafältet igår och idag
Tisdag 22.10, 18:00. På Tensta konsthall.  

Kan ett grönområde utanför Tensta erbjuda svar på vår tids mest komplexa problem kring ekologi, kultur och samhälle? Järvafältet utgör en perfekt skärningspunkt mellan bostadspolitik, gräsrotsrörelser, klimatfrågor och kulturarv. Platsens historiska lager omfattar allt från havsbotten till jordbruk och 1960-talets förortsbebyggelse. Idag samsas konstnärsateljéer, en naturskola och en mängd koloniföreningar på fältet samtidigt som flera intressenter gör anspråk på tolkningsföreträde.

–Idén kom efter ett seminarium på senaste Järvaveckan som jag lyssnade till och som handlade om Järvafältets framtid. Jag slogs då av att inga av de som verkar på eller kring fältet var inbjudna. Många pratar om Järvafältets framtid, men min känsla är man glömmer bort eller bortser från de värden som finns här redan idag, exempelvis det vitala föreningslivet, säger Hanna Nordell, programansvarig på Tensta konsthall.

Programmet kommer att inledas med presentationer av experter och aktörer. Därefter samtal kring frågan: Vilka värden som finns på platsen idag? Fältstudier ingår som en del av Tensta konsthalls kommande utställning Den futuristiska orten.
Medverkande: Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, Stockholms universitet, Jonas Naddebo, Kulturborgarråd, C, Ylva Westerlund och Mats Adelman, konstnärer med ateljé på Järvafältet, Therese Storm, verksamhetsledare Järva Folkets Park på Eggeby gård, Damir Radovic, Det gror i betongen.

Catharina Nolin berättar om Ulla Bodorff (1913–1982), pionjär inom svensk landskapsarkitektur, som 1970 gjorde en omfattade inventering av Järvafältet där hon bland annat förutsåg det tryck som nu finns på platsen. Konstnärerna Ylva Westerlund och Mats Adelman vistas dagligen på fältet och kan från första parkett följa hur förändringar i form av byggprojekt och vägdragningar leder till nya tillfälliga biotoper, men också hur, sett i det långa loppet, grönytorna minskar. Eggeby gård och Det gror i betongen är exempel på levande gräsrotsrörelser i området.

Om programserien Den futuristiska orten

Samtalen håller sig kring gränslandet mellan förort och landsort och speglar utställningens fokus på “det lantliga”, på hantverk och slöjd, samt den självorganisering som är en förutsättning för kultur och politik på de olika platserna. I programmet märks ett särskilt intresse för handens arbete, i form av en kurs i bildväv men även brödbakning som ett ifrågasättande av matproduktionens mekanismer. Under hösten öppnar vi också upp för närstudier av en specifik lokalitet: Järvafältet. Områdets rika historia påminner om hur förhållandet mellan stad och land har förändrats, och idag är fältet en utmärkt skådeplats för den som vill få en fördjupad bild av vad som står på spel inom bostadspolitik, lokal matproduktion samt kultur- och naturtillgångar med en blick in i framtiden. Den futuristiska orten följs under hösten av Enbacksskolans SO-verkstad och skoltidning. Den futuristiska orten visas på Tensta konsthall mellan 18.10 och 19.1 (Curator Maria Lind). Programmet genomförs med stöd av Svenska Postkodstiftelsen.