Ny bok om konstens roll i det bruna Europa

Art and the F Word: Reflections on the Browning of Europe (Sternberg Press 2014)

Boksläpp 16 november, 13:30 på Tensta konsthall
Samtal med konstnären Petra Bauer och designern Daniel van der Velden (Metahaven)

Hur kan vi tala om fascism i en tid där bruna partier har äntrat det europeiska representationssystemet i en skala som inte bevittnats sedan 1930-talet? Vad får det för konsekvenser att ”f-ordet” - fascism - fortfarande utesluts ur mainstream-media och de politiska samtalen? Och vad kan konsten göra?

Åtta röster, alla med förankring i ett europeiskt konstliv, delar med sig av erfarenheter och tankar kring dagens läge med växande populistiska extremhögerpartier i parlamenten. Art and the F Word: Reflections on the Browning of Europe lyfter fram personer som i sin praktik följt och betraktat födelsen av Europas nya sömmar och gränsregioner ur ett filosofiskt och konstnärligt perspektiv.

–  I ett allt mer likriktat samhälle får boken utgöra en påminnelse om konstens förmåga att erbjuda alternativa modeller och tolkningar. Många av de här frågorna ställdes också av konstnärerna i Tensta konsthalls utställning Tensta museum: Rapporter från nya Sverige (2013–2014), säger Maria Lind.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Essäerna:

Boris Buden är filosof, författare och kulturskribent (född i Zagreb, verksam i Berlin) och har länge studerat kulturens omvandling i övergången mellan kommunism och postkommunism. Hans essä fokuserar på vårt gemensamma förflutna och hur högern försöker ta patent på historieskrivningen och nostalgi, vilket har lett till ett farligt tolkningsföreträde. Kan begreppet ”minne” bana väg och bryta tolkningsföreträdet?

Statsvetaren Sofia Wiberg och konstnären Petra Bauer berättar i sin text om erfarenheterna av konstprojektet Rehearsals (Tensta konsthall, hösten 2013), ett samarbete med Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta. I projektet undersökte de i nio ”akter” tillsammans ”lyssnandets politik”, som ett alternativ till det som med välvilja lyfts fram från myndigheter och politiker: röstens politik.

Även konstnären Lawrence Abu Hamdan (född i Amman, verksam i London) intresserar sig för lyssnande i förhållande till gränser och uteslutningsmekanismer. I projektet Contradictory Phonemes för Tensta museum kartlade han hur ett internationellt framgångsrikt svenskt företag, Sprakab, använder intonation, språkmelodi och uttal av vissa nyckelord för att kartlägga flyktingars ”verkliga” historia och identitet. Metoden är patenterad – och omstridd - och används i många länder.

Ungern är kanske det land som starkast associeras med den bruna utvecklingen efter murens fall. Barnabas Bencsik, curator från Budapest pekar på den akuta situation som blivit verklighet sedan extremhögerpartiet Fidesz fick en majoritet i det ungerska parlamentet för fyra år sedan. Då fick landet en ny lag som förändrar grundförutsättningarna för media och kultur. Villkor som även påverkat landets juridiska fundament, skapade för att garantera demokratins fortbestånd. Som en konsekvens har musei- och konsthallschefer systematiskt bytts ut och ersatts med regimtrogna. 

I dagarna uppmärksammades överallt i Europa att det är 25 år sedan murens fall. Jelena Vesic, fristående curator från Belgrad, noterar saknaden av de stora berättelserna som förklarar utvecklingen efter kommunismen och det skenbara ideologiska tomrum, som nu ersatts av den inte lika utopiska och poetiska historien om marknaden. I de här sammanhangen spelade samtidskonsten, på gott och ont, en viktig politisk och diplomatisk roll.

De två utställningarna How much Fascism? och Details, curerade av Zagrebbaserade kollektivet What, How & for Whom/WHW (Ivet Ćurlin, Ana Dević, Nataša Ilić, Sabina Sabolović och Dejan Kršić), behandlade nationalistiska rörelserna i Jugoslaviens sönderfall och de fascistiska och kapitalistiska krafterna som de utlöste.

Maria Lind, medredaktör för Art and the F Word: Reflections on the Browning of Europe, bidrar också med ett kapitel om utställningen Tensta museum: Rapporter från nya Sverige som tog ett brett grepp om Tenstas historia, befolkning, miljonprogrammets ideologiska rötter och förgreningar samt bostadsfrågan.

Boken är utformad av designduon Metahaven (Vinca Kruk och Daniel van der Velden) som inte bara formgivit boken utan även bidragit med egna tillägg. Duon använder grafisk design, identity branding och produktutveckling som ett medel att utnyttja bildens kraft i internetåldern men också för att designa koncept som både signalerar varumärke och som driver fram politiska och sociala förändringar.

Presskontakt:
Asrin Haidari
asrin@tenstakonsthall.se
Tel: 070-454 78 98