För fyra år sedan grundade Tensta konsthall ett jurybedömt textpris för unga från Stockholms förorter som aviseras i slutet av året. Nu är årets vinnare klara och de kommer från Kista, Huddinge, Handen och Norsborg. Sorg, historia, ilska och väntan sätter tonen för de fyra textförfattarna.
Över fyra hundra metallglänsande fritt svävande exotiska fiskar intar Tensta konsthall. Det är Philippe Parrenos My Room is Another Fishbowl som även visades på Tate Modern i London för två år sedan. Det okontrollerbara, det organiskt cykliska och upplevelsen av förundran står i fokus i årets sista utställningsöppning som även blir chefen Maria Linds sista som chef för konsthallen.
Efter åtta år är det dags för en ny chef för tjugoårsjubilerande Tensta konsthall. Cecilia Widenheim, som efter styrelsens rekryteringsprocess, utsetts som efterträdare till Maria Lind, kommer närmast från Malmö konstmuseum. Hennes intention är att även fortsättningsvis främja konsthallens roll både som lokal mötesplats och för att presentera angelägna konstnärskap och program.
De dödas återuppståndelse, energiflöden i rymden och drömmar om universum blir viktiga beståndsdelar i höstens utställning Kosmism. Anton Vidokle iscensätter den svindlande kopplingen mellan en rysk-ortodox 1800-talsfilosofs visioner om återuppståndelse, rymdens energiflöden, kapitalistiska och socialistiska eruptioner i historien och samtidens besatthet av artificiell intelligens och rymdresor.
1982 var året då staden hade beslutat att lägga ner Norra Latins Gymnasium, vars administration, med lärare och allt, fick flytta till det nybyggda Tensta gymnasium. Några år senare gjordes en film med lärare och elever om hur det hade gått. Det här och en rad andra fascinerande historier Tensta presenteras på vinteravdelningen av Tensta museums filial på ArkDes som öppnar den 26 september.
Skandinaviens små och medelstora konsthallar genererar mängder med kunskap, lokalt och internationellt. De investerar i experimentella projekt som senare dyker upp i större och prestigefulla sammanhang. Dessutom fungerar de samhällsbyggande. För detta belönas konsthallarna tyvärr snålt. Det är några av slutsatserna i en nypublicerad rapport om situationen i Sverige, Danmark och Norge.
Varför är kärlek så mycket på tapeten just nu? Har det att göra med att samhällsstrukturer vittrar sönder och att kärleken då blir en välbehövd stödmekanism? Dora Garcías utställning Röd kärlek tar avstamp i den ryska författaren, aktivisten, feministen, politiska flyktingen och diplomaten Aleksandra Kollontajs (1872-1952) liv och gärning.
Genom att låta dåtid och nutid mötas med hjälp av gamla konsthantverkstekniker och samtida konst, riktas ljuset mot de paralleller som finns mellan förorter och landsorter i dagens Sverige. Projektet Den futuristiska orten, initierat av Tensta konsthall, presenterar fyra olika konstnärers projekt på detta tema och inleds med konstnären Anne Low på Sorunda Folkets hus, under perioden 14.4-6.5.
Det är nu 20 år sedan Tensta konsthall startades och jubileumsåret tillägnas framtiden. Det handlar om allt från barns förhållande till konst till konstverk som involverar meteoriter, samisk arkitektur, kemiska experiment, indiska gatusopare, håriga draperier och en superkvinna från Kaukasus.
2018 fyller Tensta konsthall 20 år. Det firas med att blicka framåt, och satsa på barn och unga i närområdet. Under jubileumsåret väntar också ett starkt framtidsfokus med en internationell grupputställning på temat ”framtiden”. Samtidigt läggs vikt vid det lokala genom att konsthallens verksamhet expanderar i Tensta och tar plats i skolor, skyltfönster och butikslokaler.
Medborgarskap och frågan om rätten till bostad slås ihop i konstverket och startup-företaget New Eelam av Christopher Kulendran Thomas. Samtidigt blickar vi bakåt på välfärdsstatens uppbyggnad deras prefabricerade betongpanelsystem. Vi får dessutom en inblick i konstnären Måns Wranges banbrytande och korsbefruktande praktik.
Hur kan vi med hjälp av fågelskådning tänka kring vårt förhållningssätt till naturen och vår omgivning? Nu invigs konstnären Ylva Westerlunds nya utställning Dream Wasteland/Studieplats i skogskanten på Järvafältet, intill Tensta. Det nya offentliga konstverket är ett samarbete mellan Tensta konsthall och Stockholm konst och innefattar teckningsskulpturer med framtiden i fokus.
Leonor Antunes svävande verk i den pågående biennalen i Venedig hör till de mest omtalade. Nu blir hon även aktuell med sin första separatutställning i Norden på Tensta konsthall, en sensuell installation med fokus på hantverk och bortglömda formgivare och arkitekter. Parallellt visas den Tensta-baserade konstnären Ylva Westerlunds fantasifulla teckningar om ett Järva efter en miljökatastrof.
Kan man mäta konstens och en plats betydelse? I vår starkt polariserade tid är de små samtidskonsthallarnas funktion som platser för kritisk reflektion och erfarenhetsutbyte mer angelägen är någonsin. Men trots sin nyckelfunktion är konstinstitutionerna ofta underfinansierade och deras erfarenheter underutnyttjande. Varför är det så?
Den 22 mars kl 12:50 invigs konstnären Pia Sandströms nya verk ”Siri, roten och den observerade luftfuktigheten” på Gullingeskolan i Tensta. Verket har installerats på väggarna utanför skolbiblioteket och matsalen. Figurer och bokstäver i betong bildar ord och lekfulla associationer som står i direkt dialog med den kända modernistiska konstnären Siri Derkerts (1888–1973) verk på samma skola.
Konsthallen fortsätter att vara en given plats för samtidskonsten och samtalet runt den - Tensta är på många sätt ett händelsernas centrum och ett fönster mot världen. En plats där samtidens stora frågor, kriser och utmaningar sammanstrålar, internationellt och hyperlokalt.
Vad händer med ett samhälle där vissa grupper blir utsatta för ökad kontroll av polisen? Hur kommer det sig att det blir så? Det har gått tre och ett halvt år sedan upploppen i Husby i maj 2013 men frågorna är fortfarande många. Till exempel, varför skickades just piketpolisen till en pensionerad man som viftandes med en kniv på sin balkong i Husby?
Tensta konsthall presenterar i höst två utställningar, båda på temat migration, rotlöshet och militarisering. Medan Babi Badalov ger sig in i språkets betydelse och föränderlighet för människor på flykt, tar Natascha Sadr Haghighian sig an institutionaliserat våld och en särskild händelse i Stockholmsförorten Husby en kväll i maj 2013.
För Tensta konsthalls onlineplattform Space presenterar konstnären Agnieszka Polska (Lublin/Berlin) The Wrong Side of Me, ett bildspel med ett urval av hennes ikoniska bilder. Bildspelet inleds med en kristallklar bild på den övre delen av ett perfekt format champagneglas fyllt med en vätska som skimrar i blått, lila, ljusgult, och rosa. Det är bensin.
I sommar har en grupp dansare, konstnärer, koreografer och skribenter tagit sig an Peter Weiss och Gunilla Palmstierna-Weiss kontroversiella pjäs Vietnamdiskurs från 1968. På lördag visas resultatet i form av en samtida tolkning genom deltagarna egna reseachprojekt. Ett kollektivt arbete handlett av koreograferna Stina Nyberg och Nadja Hjorton.
