Parlamentet stöder minimirättigheter för brottsoffer i EU

I EU drabbas ungefär 75 miljoner människor av brott varje år. Europaparlamentet antog tidigare i veckan ett direktiv som ska säkerställa att alla brottsoffer ska få samma grundrättigheter över hela EU. Bedömning av brottsoffrens särskilda behov, rätt till stöd och rätten att delta i rättsprocessen på ett språk de förstår är några av dessa rättigheter. Tryggare Sverige välkomnar detta initiativ!

Personer som råkar ut för brott när de är utomlands kan få extraproblem som har sin grund i skillnader i kultur, språk och rättssystem. Texten som antogs ska därför se till att oavsett om det rör sig om gaturån, rån, misshandel, våldtäkt, trakasserier, hatbrott, terroristattack eller människohandel och oavsett var i EU det begås så ska brottsoffren ha samma grundläggande rättigheter i rättsprocessen som följer. De ska behandlas med respekt och värdighet, skyddas från upprepade brott och ha rätt till brottsofferstöd, rättvisa och skadeersättning.

– Det här direktivet säger klart och tydligt till brottsoffren att deras rättigheter inte längre ska försummas. Det kommer att bidra till att bygga upp förtroende för rättvisan, sa spanska Teresa Jiménez-Becerril (EPP-gruppen) som lett förarbetet i utskottet för medborgerliga rättigheter.

– Den här lagen styrs av en huvudprincip: brottsoffrens intressen och det stöd de behöver genom en process som kan vara särskilt svår för dem, tillade den bulgariska liberalen Antonyia Parvanova som lett arbetet i jämställdhetsutskottet.

Individuell bedömning
EU-länderna ska se till att en individuell bedömning snabbt görs av brottsoffren för att fastställa dessas specifika behov. Brottsoffrens "personliga särdrag" – som ålder, kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning – liksom brottstypen och omständigheterna kring brottet kan alla leda till att en viss person har speciella skyddsbehov. Denna individuella bedömning ska göras om, under hela brottsprocessen, ifall omständigheterna förändras avsevärt.

Stödtjänster för brottsoffer
Enligt direktivet måste EU-länderna se till att brottsoffren och deras familjer får tillgång till gratis och konfidentiell hjälp från brottsoffertjänster, exempelvis psykologisk hjälp. Denna rätt till stöd ska gälla från och med att en person drabbas av ett brott och under hela utredningen och rättsprocessen oavsett var brottet skedde. Specialiserade stödtjänster ska också inrättas för brottsoffer med särskilda behov, exempelvis offer för könsrelaterat våld eller barn.

Tydlig information och översättning
Brottsoffren ska få information om sina rättigheter, antingen muntligt eller skriftligt, på ett språk de förstår. Tolkning och översättning av dokument ska finnas tillgängligt för att säkerställa att de kan delta aktivt och på sitt eget språk i rättsprocessen (under förhör och rättegång).

Vad händer nu?
Nästa steg är att EU-ländernas ministerråd också antar direktivet. När de nya reglerna är antagna har EU-länderna tre år på sig att införa dem i sina nationella lagstiftningar. Storbritannien och Irland har valt att delta. Danmark kommer, enligt sitt stående undantag för frågor som rör rättsliga och inrikes frågor, inte att delta.