Våld och hot i arbetslivet - en sammanfattning av debattkväll

Den 23 januari gick årets första, tillika i ordningen 35:e debattkväll, av stapeln på Pressklubben i Stockholm. Temat för kvällen var Våld och hot i arbetslivet. Detta var tänkt att gå till historien som den första debatten innehållandes en Powerpoint-presentation, men det gick om intet på grund av tekniskt krångel. Vi fick istället nöja oss med informationen tryckt på vanliga A4-papper, vilket trots allt fungerade bra.

Först ut var doktoranden Sofia Wikman från kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Sofia har precis lämnat in manus till sin avhandling som fokuserar på just våld och hot i arbetslivet.

Sofia inledde med att berätta om svårigheterna med att få reda på omfattningen av våld inom arbetslivet. Benägenheten att anmäla denna typ av brott är enligt Sofia förhållandevis liten. Undersökningar görs däremot regelbundet av Brottsförebyggande rådet (Brå) i form av Nationell Trygghetsundersökning (NTU) och Statistiska Centralbyrån i form av Undersökning av levnadsförhållanden (ULF).

Resultaten från dessa undersökningar visar att våld på arbetet har ökat stadigt de senaste trettio åren. År 1982 låg denna typ av våld på samma nivå som antalet fall av våld i hemmet, men efter det har det bara ökat och i mitten av 2000-talet låg nivån på arbetsrelaterat våld strax över nivån för våld i offentlig miljö.

Våld i arbetslivet kan delas in i fyra kategorier:

1. Inkräktarvåld (t.ex. rån i handeln eller protestvåld; plogbillsrörelsen)
2. Klientrelaterat våld (t.ex. riktat mot fängelsepersonal, personal på försäkringskassan etc.)
3. Personrelaterat våld (t.ex. mobbning eller sexuella trakasserier på arbetsplatsen)
4. Strukturellt våld (t.ex. pennalism)

Sofia berättade att det är svårt att mäta olika typer av våld och hur vanligt förekommande dessa är och att olika siffror i olika undersökningar kan tala emot varandra. Vad man kan utläsa ur dessa siffror är snarare mönster. Ett sådant mönster är exempelvis att vissa grupper oftare är utsatta för en vis typ av våld på arbetsplatsen. Att våld riktat mot kvinnor på arbetsplaster ökat de senaste trettio åren kan man enligt Sofia delvis spåra till försämrade arbetsförhållanden, vilket lett till ett ökat våld inom till exempel vård, skola och omsorg.

Sofia Wikman menar att våld på arbetsplatsen går att jämföra med flygplansforskningen där man säger att olyckor inte beror på trasiga delar utan istället på relationer som brister. Man kan inte räkna med att saker ska fungera bara för att de teoretiskt ska göra det. Man måste tänka i en större skala istället för att utse enskilda syndabockar. Hon tar upp exempel på biblioteket som stängde i Bredäng för att ungdomar ställt till med problem i lokalerna. Samt akutmottagningar som stänger när problemet med stökiga patienter snarare skulle avhjälpas med hjälp av mer personal.

Efter Sofia var det dags för säkerhetsdirektören Torgny Collin vid Försäkringskassan att beskriva erfarenheterna från denna typ av brott. Enligt Torgny har antalet fall av våld, hot och trakasserier mot Försäkringskassans personal ökat under de senaste fem åren. Det framgår av både incidentrapporteringssystemet och olika specialstudier som genomförts för att undersöka personalens utsatthet. Förklaringen är enligt Torgny dels förändringar i socialförsäkringssystemet som medfört att det är svårare att få ersättning, dels att Försäkringskassans personal i dag möter kunderna på nya mötesplatser; på deras arbetsplatser och bostäder eller till och med på stan.

Torgny redogjorde också för Försäkringskassans arbete för att förebygga och förhindra förebygga våld och hot i sin arbetsmiljö. Det handlar bland annat om att man utarbetat ett hot- och riskbedömningsinstrument och tagit fram riktlinjer för hur incidenter ska rapporteras.

Därefter blev det fritt fram för frågor och synpunkter från övriga närvarande. Först ut var ombudsmannen Martine Syrjänen Stålberg från Handelsanställdas förbund som inte delade Sofia Wikmans uppfattning om att våld och hot mot kvinnor inom handeln inte har ökat. Därefter uppstod en diskussion om huruvida slutna kassasystem inom handeln är effektivt eller ej. Enligt Sofia finns det ingen forskning som visar att det förebygger brott.

En debattglad kvinna som arbetar på biblioteket menade att när de som är födda på fyrtiotalet snart går i pension kommer finnas 400 miljoner pensionärer i världen och att dessa inte kommer att kunna hantera ett kontantlöst samhälle.

Sedan tog debatten bra fart men många intressanta åsikter angående våld, hot och rån inom handeln. Bland annat togs det upp att guldhandlare under närmast maffialiknande omständigheter blir tvungna att köpa guld som är stulet från andra guldaffärer.

Debattören Ann Hellströmer kom slutligen med idén att man skulle ställa ut en säck med pengar på Gärdet, som alla som var ohederliga kunde gå och hämta pengar i så att de inte skulle bli tvungna att råna.

/ Rickard Lindblom