Med start från mars 2012 ska Socialstyrelsen undersöka 60 slumpvis utvalda kommuner med fokus på vilken hjälp kvinnorna får och om kommunerna följer lagen. Man ska också titta på de ideella kvinnojourerna. Tidigare tillsyn har visat att flera kommuner har en bristfällig dokumentation. Det beror på att socialtjänsten inte är skyldig att föra statistik över insatser som rör brottsoffer.
Under rubriken "Lär av New York" kan man i dag på Dagens Nyheters ledare läsa om de framgångar som rönts när det gäller brottsbekämpningen i New York och andra amerikanska städer under de senaste 20 åren. Medan den anmälda brottsligheten har ökat i vårt land märks en tydlig minskning i USA. Budskapet till Malmö och andra svenska städet är tydligt; det går om man vill!
Den 23 januari samlades ett 40-tal personer på Pressklubben för att debattera våld och hot i arbetslivet. Medverkade gjorde bland annat doktoranden Sofia Wikman från kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet och säkerhetsdirektören Torgny Collin från Försäkringskassan. Här är en sammanfattning av de diskussioner som fördes under debattkvällen.
DN har senaste tiden haft en artikelserie om ”Tryggheten i tunnelbanan”. Efter att ha tagit del av artikelarna kan vi konstatera att det är en skrämmande utveckling som beskrivs, inte minst i dagens artikel om våld och hot mot kontrollanter. Det är tydligt att rättssamhället i viss mån har abdikerat och tillåter att olika gäng har tagit över vissa platser i tunnelbanan. Det kan inte få fortsätta.
Den senaste tidens uppmärksamhet på polisens resultat och förmåga att förhindra samt klara upp brott har fått länspolismästaren Ingemar Johansson i Västra Götaland att reagera. Han ber nu missnöjda brottsoffer att kontakta honom och berätta om sina erfarenheter.
Skolan är den vanligaste brottsplatsen för barn och ungdomar, ändå benämner vi inte alltid de brott som inträffar för misshandel, olaga hot etc. De kallas istället för "mobbning”. Det finns ett stort mått av godtycke hur dessa brott hanteras; vissa skolor polisanmäler alltid brott, medan andra väljer att inte göra något. I värsta fall kanske man låter s.k. Kamratstödjare stötta de drabbade.
Stenkastning mot buss i Malmö skapar otrygghet i kollektivtrafiken.
Med anledning av debatten om situationen inom svensk polis konstaterar den förre polischefen Karl-Åke Pettersson och forskaren Magnus Lindgren att en sluten verksamhet som polisen aldrig kan förnya sig själv. Förnyelsen måste komma utifrån. Viktiga ingredienser för att nå framgång är att allmänheten får tillgång till information om brottslighetens utseende samt att brottsligheten bekämpas lokalt
Med anledning av Veckans Brott och polisprofessor Leif GW Perssons kritik mot svensk polis presenteras nedan några tankar om framtidens polis från Stiftelsen Tryggare Sverige. Artikeln har tidigare presenterats vid ett polisseminarium arrangerat av Folkpartiet.
Stiftelsen Tryggare Sverige deltog tidigare idag vid ett seminarium om situationen inom svensk polis arrangerat av Folkpartiet. Vid seminariet diskuteras bland annat polisens utmaningar i allmänhet och polisens framtida organisation vad gäller funktion och geografi i synnerhet. På förfrågan återfinns nedan underlaget för vår presentation.
I gårdagens Veckan Brott berättade Ellen Törnberg om hur hon råkade ut för bedrägerier men att polisen inte var särskilt intresserade av att utreda brottet. Efter flera påtryckningar utan resultat, genomförde hon sin egen utredning och hittade en misstänkt. Trots det skrev polisen av ärendet. Detta är inte en unik historia. Det är något som vi på Stiftelsen Tryggare Sverige möter dagligen.
Sveriges Radio P4 Jönköping rapporterar att Polismyndigheten i Jönköpings län sedan årsskiftet har en särskild personsäkerhetsgrupp som ska skydda personer som drabbas av brott. Detta är mycket positivt inte minst utifrån vår kartläggning som visar att majoriteten av landets polismyndigheter saknar rutiner för ett professionellt och strukturerat arbete i ärenden om brott i nära relation.
