Äldres utsatthet för brott - ett bortglömt område

Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, NTU, sätter en övre åldersgräns vid 79 år när de ställer frågor till äldre om hur de drabbats av brott. Den gränsen bör slopas för en mer rättvisande bild av en allt äldre befolkning, anser Johanna Nivala, kriminolog vid Tryggare Sverige. Majoriteten av besökarna vid seminariet under Almedalsveckan håller med henne.

Äldre personer, alltså personer från 65 år och uppåt, är en särskilt sårbar grupp när det gäller brott av olika slag. Det är också en grupp av brottsdrabbade personer som är bortglömd, enligt Johanna Nivala:

-  Den fysiska och psykiska sårbarheten ökar med stigande ålder. Olika typer av brott ger svårare konsekvenser för en äldre person. En äldre person som söker vård för lunginflammation men har en massa blåmärken får dessutom sällan frågan om det har förekommit våld, säger Johanna Nivala.

Äldre drabbas av brott främst i hemmet, inom vården eller i offentliga miljöer. Det är oftast partnern, en annan anhörig eller en vårdare som är gärningsperson.

Det statistiska underlaget för hur många äldre personer som är våldsdrabbade saknas i Sverige, eftersom äldre inte särredovisas. Den nationella trygghetsundersökningen sätter dessutom en övre åldersgräns på 79 år.

-  Det är ganska besvärande och borde tas bort, säger Johanna Nivala.

Enligt Brottsförebyggande rådet är 6,3 procent av kvinnorna och 5,5 procent av männen, mellan 65 och 79 år, drabbade av brott. Den totala siffran är med största sannolikhet högre, enligt Johanna Nivala.

En kartläggning av äldres utsatthet på Gotland
EU-projektet Access visade att i Frankrike och Italien drabbades cirka 12 procent av personer över 65 år av brott under ett år. De siffrorna stämmer rätt väl med Region Gotlands studie Ofredad från förra året:

-  Vi frågade 6 500 över 65 år på Gotland och det fanns ingen övre åldersgräns. 16 procent av kvinnorna och 15 procent av männen uppgav att de drabbats av brott sedan de fyllde 65 år, säger Lisa Lindell, projektledare på Region Gotland som har arbetat aktivt med frågan sedan 2010.

I dagsläget finns det på Gotland 70 nyckelpersoner inom hemtjänsten som anställda kan vända sig till om de misstänker att en äldre person är utsatt för brott. Det finns också en ärendehanteringsgrupp för särskilt komplicerade fall. Lisa Lindell hoppas att modellen kan spridas till andra kommuner:

-  Många tycker att det är obehagligt att fråga en äldre person om brott, men om man gör det regelmässigt blir det mindre svårt. Vi har också särskilda piktogramlådor för att kunna tala om våld, som ett kommunikationshjälpmedel. Alla personer med olika typer av funktionsnedsättning ska också få hjälp, säger Lisa Lindell.

-  Det absolut svåraste tycker jag är att man kan tacka nej till stöd som äldre. Men vi har också informationsmaterial på bibliotek, i mataffärer och på minnesmottagningen om vart man kan vända sig om man är drabbad av brott som äldre, säger Lisa Lindell.

Hon menar att socialtjänsten måste bli bättre själva på hur de hanterar brott mot äldre innan de ställer krav på andra, som polisen eller psykiatrin.

-  Vi ser också att en stor grupp av äldre tar sig an saker som de har tryckt bort under stora delar av livet. Minnen av övergrepp som de har varit med om tidigare i livet behöver bearbetas, säger Lisa Lindell.

Arbetet på Gotland visar att isolering ofta drabbar äldre som utsätts eller utsatts för brott och därför har man utvecklat en form för gruppsamtalsstöd för äldre kvinnor.

Uppsala kommun satsar på äldre
I Uppsala kommun finns både mottagningen Nexus för våldsdrabbade personer och det kommunala skyddade boendet Siri för kvinnor och barn. 2011 genomfördes en kartläggning med hjälp av Tryggare Sverige. Där fann man att 16 procent av de äldre som uppgav att de hade blivit hotade, hade tagit emot hoten från en partner eller före detta partner. Kartläggningen studerade även försummelse av vården av den äldre. Av de som uppgav att de hade fått dålig omvårdnad var det i 23 procent av fallen en anhörig som brustit i detta.

Sureya Calli är samordnare för våld i nära relationer i Uppsala kommun:

-  Från och med i höst har vi en handbok för alla biståndshandläggare om de här frågorna. Vi planerar också en webbaserad utbildning för hemtjänsten, personer på äldreboenden och personliga assistenter. Där framgår vart man ska vända sig om man misstänker våld i nära relationer för äldre, säger Sureya Calli.

Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd, kd, i Stockholms stad, är också ordförande i Sveriges demenscentrum. Hon ser utbildning av personal som kommer i kontakt med äldre som en del av lösningen för att komma till rätta med brott mot äldre.

-  Vi behöver göra mycket mer, men många äldre skäms för att de har blivit utsatta för våld i nära relation. Det gör att det är svårt för dem att berätta om det, säger Ewa Samuelsson.

Mats Sundin, ledamot i socialnämnden, s, för Region Gotland betonar att Gotland är en glesbygd där det finns människor som lever väldigt isolerat vilket kan göra att brottsdrabbade äldre blir ännu svårare att upptäcka:

-  Vi har till exempel mycket hyrläkare på Gotland. Det är svårt att prata om själens obotliga ensamhet med en hyrläkare som man bara träffar en gång, säger Mats Sundin.

Panelen enas om att värdegrundsarbete och förebyggande arbete är viktigt för att stötta äldre som drabbats av brott.

-  Samma människosyn ska gälla oavsett den drabbades ålder, säger Mats Sundin.

Johanna Nivala håller med:

-  Det är ingen självklarhet att man ska bli rättslös bara för att man är dement. Och man måste också våga ställa frågan om en äldre person har drabbats av våld.

Christina Wahldén

Seminariet kan ses i sin helhet på: https://www.youtube.com/watch?v=dnGXw5ZhDe4&feature=youtube_gdata