Sammanfattning av debattkväll nr 138: Hatbrott

I måndags arrangerade vi vår 138:e debattkväll, med fokus på hatbrottens natur, omfattning och konsekvenser. Kvällens medverkande var Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande för RFSL, samt forskaren och statsvetaren Sara Fransson.

Sara Fransson är medförfattare till den nysläppta rapporten Hot och risk i trossamfund (https://www.myndighetensst.se/...), som skrivits på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund. Rapporten visar att drygt sju av tio församlingar i Sverige har utsatts för någon form av brott under det senaste året.

Judiska och muslimska församlingar är särskilt utsatta för systematiska och återkommande våldsbrott, och de egendomsbrott som drabbar dessa församlingar upplevs ofta vara hatmotiverade utifrån deras religiösa tillhörighet. En ökning av brott har noterats efter den 7 oktober 2023. Församlingar inom Svenska kyrkan och Katolska kyrkan drabbas i sin tur oftare av egendomsbrott, till exempel inbrott – något som snarare kopplas till deras öppna lokaler och omfattande verksamheter.

Oro för hot och hat begränsar församlingarnas aktiviteter och deras deltagande i det offentliga samtalet. Många arrangerar exempelvis inte längre pridegudstjänster på grund av rädsla för att bli utsatta. Var fjärde församling med sociala mediekonton har avstått från att publicera inlägg av säkerhetsskäl. Det blir en form av självcensur där man undviker att annonsera aktiviteter i sociala medier för att skydda sig mot hot och trakasserier.

Fyra av tio brottsutsatta församlingar har anmält minst ett brott under det senaste året, vilket innebär att sex av tio inte polisanmält något av de brott de utsatts för. Det finns alltså ett betydande mörkertal. Orsakerna till att avstå från att anmäla är främst att det upplevs som meningslöst eller som en bagatell, men också att församlingarna själva har hanterat situationen. Det finns också inom vissa församlingar en rädsla att en polisanmälan kan leda till medial uppmärksamhet som i sin tur kan leda till mer hatbrott.

Det finns en stark sammanhållning mellan trossamfunden där man stöttar och står upp för varandra. Framför allt handlar det om att de större samfunden stöttar de judiska och muslimska församlingarna, som är mest utsatta.

Trossamfund fungerar i många fall likt socialtjänsten – de möter människor i utsatthet, hanterar komplexa sociala situationer och erbjuder stöd. Men till skillnad från den offentliga välfärden sker detta ofta utan det skydd, de resurser eller säkerhetsrutiner som normalt omger professionellt socialt arbete. Vad händer när välfärden krackelerar och trossamfunden måste fylla tomrummet?

Det finns en hög tolerans och acceptans i det svenska samhället när det gäller hbtqi-personers rättigheter, och historiskt sett har vi kommit långt. Men det finns också tydliga orosmoln. Andelen som söker stöd hos RFSL har ökat, samtidigt som både våldsbrott och hatbrott blir vanligare.

Otryggheten i skolor bland hbtqi-personer har ökat – inte bara bland elever, utan även bland lärare. Även på offentliga platser känner sig många hbtqi-personer alltmer otrygga.

Det största hotet kommer från högerextrema grupper – något som är oförändrat från de senaste 30 åren. Samtidigt ser man en ökning av enskilda våldsverkare som begår fler brott.

En särskilt utsatt grupp är transpersoner, där 30% har utsatts för fysiskt våld. Det finns också en växande oro för att internationella strömningar som syftar till att begränsa transpersoners rättigheter ska få genomslag i Sverige. Exempelvis sprids retorik från USA snabbt genom sociala medier.

Många av dem som RFSL har kontakt med har utländsk bakgrund och kommer från länder där transpersoner utsätts för förtryck av polis. Det leder till ett lågt förtroende för svenska myndigheter och gör att många inte vill polisanmäla brott här i Sverige.

En övergripande slutsats från kvällen är att civilsamhället måste involveras i större utsträckning för att öka säkerheten och tryggheten för människor som drabbas av hatbrott – särskilt i det brottsförebyggande arbete som kommunerna bedriver.

Läs rapporten: https://www.myndighetensst.se/...

Vårens sista debattkväll är den 2 juni, mer information kommer inom kort!