Trygghet i kollektivtrafiken – en valvinnarfråga!

Av 15 granskade tunnelbanestationer i Stockholm är det bara två som får grönt ljus i en färsk kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige, MTR och SL när det gäller trygghet. Sämst betyg för tryggheten får stationer längs den röda linjen. Det framkom vid ett seminarium om trygghet i kollektivtrafiken under Almedalsveckan.

Sextio procent av alla brott i Stockholm sker inom en radie av 500 meter från en tunnelbanestation. Mellan tio och 30 procent av befolkningen uppger att de någon gång under det gångna året har avstått från att åka kollektivt på grund av otrygghet. På uppdrag av SL och MTR, som driver tunnelbanetrafiken i Stockholm, har Tryggare Sverige genomför en studie på 15 stationer i Stockholm:

- Hur man uppfattar trygghet är individuellt. Vi har här studerat trygghet kopplat till brott och störningar. Vi skiljer på social prevention, hur man påverkar normer i till exempel skolan, och situationell prevention, hur man tar bort förutsättningarna för brott, säger Thomas Alskog, urbanvetare på Tryggare Sverige.

Tryggheten har studerats utifrån åtta olika områden på de berörda stationerna: belysning, förvaltning, blandningen på människor, mixen av olika funktioner, social kontroll, skalskydd, tydlighet och information. Kartläggningen består av besiktning på plats, statistik, intervjuer av nyckelpersoner och trygghetsvandringar. Slutligen har 80 olika frågor per station betygsatts.

Fem t-banestationer längs röda linjen, söder om Liljeholmen, ingår i studien. Dessutom tio stationer från Västra skogen och vidare mot Järva. Varje station fick slutligen ett index där 20 är bäst och 0 sämst. Genomsnittsindex för de 15 stationerna landade på 12,6.

- Det är anmärkningsvärt att man inte hamnar högre, säger Thomas Alskog.

Bara två stationer får grönt ljus och ett index på över 14: Kista och Västra skogen. Sju stationer hamnar på gult ljus där flera saker måste åtgärdas. Där återfinns stationer som Husby, Tensta, Rinkeby och Akalla som i det allmänna medvetandet kanske har en dålig klang när det gäller säkerhet med tanke på våld och upplopp. En aktiv fastighetsägareförening i Järva som arbetat till exempel med förbättrad belysning kan vara en förklaring.

Samtliga stationer med grönt och gult ljus ligger på den blå t-banelinjen.

Rött ljus, alltså inte godkänt, får bland andra Bredäng, Alby, Fruängen och Norsborg. Sämst trygghet av alla finns det på Vårby gård som får 9,9 poäng.

- Vi blev förvånade över att det var så stora skillnader mellan den röda och den blå linjen, säger Thomas Alskog.

Roger Eriksson, trygghetschef på MTR som driver tunnelbanan, pekar också på att det finns stora skillnader mellan känslan av trygghet vid olika uppgångar på samma station:

- Vi har också ett socialt ansvar och vill att alla ska våga åka tunnelbana. Det är inget hokuspokus vi pratar om. Det kan till exempel handla om att klippa ner buskar och träd, så att man ser bättre, säger Roger Eriksson.

Reaktionen från de berörda kommunerna har varit positiv:

- De har blivit glada, det här är första gången de har fått ett redskap att arbeta med. Vi har blivit inbjudna av Sundbybergs stad för att titta på Rissne som är ett problemområde för dem, säger Roger Eriksson.

Stefan Sedin, VD för Svensk Kollektivtrafik, har i uppdrag att öka antalet resande med kollektivtrafik. Han är villig att sprida det här sättet att tänka:

- Bristande trygghet i kollektivtrafiken är ett samhällsproblem i stort. Det vore väldigt intressant att göra liknande studier i andra städer och i andra trafikslag. Vi måste få fram fakta lokalt; om jag ska åka buss i Örnsköldsvik struntar jag ju i om det är tryggt i tunnelbanan i Stockholm, säger Stefan Sedin.

Enligt Thomas Alskog skiljer sig upplevelsen av trygghet mellan olika trafikslag. Minst trygg upplever många att de är i tunnelbanan, därefter följer pendeltåg, medan buss och spårvagn uppfattas som tryggare:

- Det hänger framför allt ihop med personalnärvaron, säger Thomas Alskog.

Riksdagsledamoten Lotta Finstorp (m) var tidigare kommunalråd i Flen. Hon och det kvinnliga oppositionsrådet i Flen såg till att en gångtunnel under järnvägen byggdes fem meter bredare och i ljust i stället för i mörkt tegel.

- Kommunerna har ett stort beställaransvar i detta och samhällsplaneringen måste ta med frågor om trygghet. Jag tror också att det kan vara könsbundet, de manliga politikerna i Flen tyckte att det gick bra med en smal och mörk tunnel, säger Lotta Finstorp.

I just den här frågan är hon och riksdagsledamoten Roza Guclu Hedin (s) överens:

- Vi har inte så stora åsiktsskillnader, det här måste vi göra gemensamt. Vi i riksdagen kan ge stöd till detta genom att skriva in trygghet i olika texter och beslut så att man kan hänvisa till det inför kommunerna, säger Roza Guclu Hedin.

I Plan- och bygglagen finns fortfarande inte trygghetsfrågor inskrivna som en självklar del. Det är en fråga som Tryggare Sverige har drivit länge, men än så länge inte har fått gehör för. Thomas Alskog är kritisk till detta:

- När får vi lagkrav på trygghet i Plan- och bygglagen?

Det kunde inte Lotta Finstorp svara på, men hon menar att frågan finns på agendan mer nu än tidigare:

- Trygghet är en valvinnarfråga, säger Lotta Finstorp.

Christina Wahldén

Seminariet kan ses i sin helhet på: https://www.youtube.com/watch?v=CueOEcNWxW4