Kommuner misskrediterar utsatta barn för att undvika skadestånd

I morgon onsdag (22/2) högtidlighålls den Internationella brottsofferdagen runt om i Sverige. I samband med detta presenterar den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige en granskning av skolornas agerande när barn utsätts för brott. Granskningen bygger på intervjuer med ett stort antal rektorer, poliser, socialarbetare, föräldrar, lärare, makthavare och drabbade.

- Skolan är en av de vanligaste brottsplatserna för barn och ungdomar, ändå kallar vi inte alltid de brott som inträffar i skolans värld för misshandel, sexuella trakasserier, olaga hot etc. De benämns istället ”mobbning”, säger bokens författare Matilda Rangborg.

Den bild som framkommer är att det finns ett stort mått av godtycke hur brott hanteras av skolorna, och vilken hjälp de drabbade får:

- Vissa skolor polisanmäler alltid brott, medan andra väljer att inte göra något. I värsta fall kanske man istället låter så kallade kamratstödjare stötta de drabbade, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige.

Ändå saknas inte verktygen, lagstiftningen eller skyddsnäten. Det finns likabehandlingsplaner, antimobbningsteam, utbildningar och en särskild Barnombudsman och ett Barn- och elevombud.

- Men vad betyder allt detta när barn som utsätts för brott i skolan ändå inte kan vara säkra på att få den hjälp de behöver och har rätt till, framhåller Matilda Rangborg.

Granskningen visar också att kommuner som blir stämda av BEO för att inte ha gjort tillräckligt för att stötta den drabbade, i vissa fall lägger ned hundratusentals kronor på jurister som kan försvara dem, och att notan ibland överstiger barnets önskade skadeståndsbelopp.

- Kommunerna berättar öppet att de tar hjälp av varandra för att få råd och stöd i hur de bäst ska försvara sig mot Barn- och elevombudet. Det blir också tydligt att kommunerna i vissa fall misskrediterar de redan svårt utsatta barnen som en strategi för att försvara sig, säger Matilda Rangborg. 

Svenska skolor är generellt sett bra. Inte minst på grund av att det finns mängder av engagerade lärare, rektorer och fritidspedagoger som dagligen möter barn i olika åldrar och med olika behov. Men när det gäller brott har skolorna ofta haft det svårt.

- I dag saknar både politiker, kommuner och skolor såväl ambitioner som kunskap att göra det som krävs för att motverka våld och hot i skolan, säger skolexperten Niklas Odén.

Debattboken "Ta din unge och spring: Om barn som utsätts för brott i skolan" (Jure förlag) släpps onsdagen den 22/2 i samband med internationella brottsofferdagen.

Kontakt: Forskaren och f.d. polisen Magnus Lindgren 08-29 20 00/070-510 29 84, bokens författare Matilda Rangborg 08-29 20 00/073-977 64 00 eller skolexperten Niklas Odén