Mordet i Vårgårda hade kunnat förhindrats

I Sverige dödas i genomsnitt 13-20 kvinnor varje år av en närstående. Majoriteten av dessa kvinnor dödas av en man som de har eller har haft en nära relation till och det dödliga våldet är ofta kulmen på en lång period av våld och hot riktade mot kvinnan. Nära hälften av brotten har föregåtts av polisanmälningar om hot och våld. Trots detta slutar det alltså i så många fall med att kvinnan dödas. Detta ställer frågor om hur prioriterade frågor om brott i nära relationer egentligen är i praktiken.

I slutet av förra veckan hittades en ung kvinna mördad i Vårgårda. Misstankarna kom omgående att riktas mot hennes tidigare pojkväns, som har efterlysts internationellt.

Nu framkommer uppgifter att kvinnan, bara drygt en vecka före mordet, anmält att hon misshandlats och ofredats av mannen, men polisen hann aldrig hålla ett förhör med kvinnan. Förhöret var inplanerat samma dag som hon hittades död.

Enligt P4 Sjuhärad säger den ansvarige åklagaren att man dagligen får in anmälningar från kvinnor med allt från örfilar till grov misshandel och att den bistra verkligheten är att man inte kan rycka ut på allt.

- Åklagarens uttalande är, om det är korrekt, både förskräckligt och okunnigt. Anmälningar om brott i nära relationer måste alltid tas på allvar då det ytterst kan handla om liv och död. Den tiden är över då en enskild åklagare, polis eller socialarbetare kan använda sin egen magkänsla för att bedöma vilken risk för upprepad våld som föreligger. Det finns i dagsläget såväl kunskap som verktyg och förutsättningar för att förhindra upprepad utsatthet när det gäller brott i nära relationer. Problemet är emellertid att det som kan göras inte alltid blir gjort, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren (Stiftelsen Tryggare Sverige).

Faktum är att en genomgång av 30 polisanmälda fall av dödligt våld mot kvinnor i Sverige visar att en stor del av fallen hade kunnat förhindrats.

– Resultatet visar att det i hälften av de fall som granskats funnits förutsättningar för ett annorlunda och mer professionellt agerande från olika aktörers sida, vilket ytterst hade kunnat förhindrat det inträffade, säger personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Grunden för att kunna förebygga och förhindra denna typ av brott handlar om att alltid genomföra en tidig hot- och riskbedömning i syfte att identifiera om det föreligger några risk- eller sårbarhetsfaktorer. Det kan till exempel handla om tidigare brottslighet, en attityd från gärningspersonens sida som försvarar eller förringar tidigare brottslighet, misskötsamhet under permissioner, överträdelser av kontaktförbud etc.

Utifrån resultatet av genomförd hot- och riskbedömning genomförs sedan adekvata skyddsåtgärder i form av exempelvis personskydd, kontaktperson vid polisen, kontaktförbud, larmpaket etc.

Se rapport om dödligt våld mot kvinnor i Sverige: http://www.mynewsdesk.com/se/stiftelsen-tryggare-sverige/documents/rapport-om-doedligt-vaald-37050

För mer information om dödligt våld mot kvinnor kontakta personsäkerhetsexperten Peter Strandell, 08-29 20 00 eller generalsekreteraren Magnus Lindgren, 070-510 29 84.