Ny lag om kontaktförbud - men förutsättningar för framgång saknas

I dag presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige en granskning av samtliga åklagarkammares arbete när det gäller ansökningar om besöksförbud. Resultaten visar på stora skillnader mellan och inom åklagarkammarna.

- I många stycken är det slumpen som styr om t.ex. en hotad kvinna får besöksförbud eller inte, säger rapportens författare personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

I helgen hittades en ung kvinna mördad i Gottröra norr om Stockholm. Uppgifter gör gällande att kvinnan tidigare ansökt om besöksförbud för sin sons räkning samt att ytterligare en person i kvinnans närhet lämnat in en ansökan om besöksförbud. Trots detta utfärdades inget besöksförbud.

- Även om det i dagsläget är svårt att dra några slutsatser i detta specifika fall kan vi konstatera att lagen ofta inte tillämpas som avsett, menar Peter Strandell.

Om cirka två veckor, den 1 oktober, ersätts lagen om besöksförbud av Kontaktförbudslagen.

- Kontaktförbudslagen är i grunden väl utformad, men tyvärr saknas förutsättningar för att den ska fungera i praktiken, säger forskaren Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Stiftelsen Tryggare Sverige kräver därför att åklagarnas beslut i dessa ärenden inte bygger på magkänsla, personliga värderingar etc., utan baseras på strukturerade hot- och riskbedömningar.

För polisens vidkommande krävs att dessa frågor tas på allvar och att nödvändiga processer, stystem och organisation tillskapas för att säkerställa en professionell hantering av den nya lagen om kontaktförbud. Detta innebär bland annat att varje polismyndighet avsätter en (1) årsarbetskraft per 100 ansökningar om kontaktförbud.

Rapporten presenteras på Pressklubben i Stockholm klockan 17.00 i dag måndag.