Stora skillnader mellan de nordiska länderna vad gäller anmälda bostadsinbrott

Trots att bostadsinbrotten endast står för en procent av alla anmälda brott och därmed är ett ganska ovanligt brott skapar det mycket oro eftersom det upplevs som mycket integritetskränkande. En jämförelse mellan Sverige och övriga nordiska länder visar dessutom på stora skillnader både vad gäller antalet anmälda och andelen uppklarade brott. Detta framkom i samband med en seminariedag om bostadsinbrott med ett nordiskt perspektiv, arrangerat av den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige.

I måndags, den 14 maj, anordnade Stiftelsen Tryggare Sverige en seminariedag och en debattkväll med fokus på utvecklingen av bostadsinbrott i Sverige, Norge, Danmark och Finland. För att beskriva situationen i respektive land medverkade arkitekten och lektorn Bo Grönlund (Köpenhamns Kungliga Arkitekthögskola), kommissarien Fredrik Gårdare (Polismyndigheten i Stockholms län), polisöverintendent Morten Stene (Politi, Norge) och polisöverintendent Jyrki Pelkonen (Polisstyrelsen, Finland).

Få drabbas men ett integritetskränkande brott
I Sverige anmäldes år 2011 ca 22 200 bostadsinbrott (13 900 villa/radhus; 8 300 lägenheter), vilket motsvarar ungefär en procent av alla anmälda brott.

Trots att bostadsinbrotten endast står för en procent av alla anmälda brott och därmed är ett ganska ovanligt brott skapar det mycket oro eftersom det upplevs som mycket integritetskränkande. Många som utsatts för inbrott upplever det som jobbigt att veta att någon rotat runt bland ens personliga tillhörigheter och känner olust att bo kvar i bostaden.

Negativ utveckling
Utvecklingen är negativ. Antalet anmälda bostadsinbrott har ökat i Sverige med 34 procent under den senaste tioårsperioden. I Stockholms län har bostadsinbrotten ökat med 96 procent under motsvarande period. Ökningen gäller framför allt inbrott i lägenhet, men även inbrott i villa/radhus ökar.

Kommissarie Fredrik Gårdare, som arbetar i Västerorts polismästardistrikt, beskriver hur januari 2012 var en mörk månad vad gäller bostadsinbrott, någon form av ”all time high”. På grund av den drastiska ökning av bostadsinbrott som ägt rum i Stockholm de senaste åren har det bildats en grupp bestående av 40 poliser med fokus att bekämpa just bostadsinbrott.

Inom ramen för insatsen har man kunnat identifiera ett 70-tal nyckelpersoner, fördelade på tio olika ”gäng”, som i regel inte är särskilt organiserade. Gårdare berättar vidare att inbrottstjuvar berättat om hur de ser på bostadsinbrott som ett enkelt brott, det är lite förberedelser och det går snabbt. Dessutom beskrivs det som ”vinst varje gång”, eller som en julkalender, en överraskning varje gång luckan ska öppnas. Av de drygt 22 000 bostadsinbrott som anmäls under ett år i Sverige sker 6 000-7 000 i Stockholm.

Gårdare talar om hur de olika grupperingarna har olika tillvägagångssätt. Det är till exempel vanligt att någon ser en fin och dyr bil, kollar upp registreringsnumret – får hemadressen, och åker dit och gör inbrott. Andra berättar om att en parabolantenn och en säkerhetsdörr betyder jackpott. 

Polisen i Västerort är hittills nöjd med de resultat som satsningen på bostadsinbrott lett till, ett antal av nyckelpersonerna har kunnat gripas. Det har resulterat i att inbrotten sjunkit. Dock är Gårdare försiktig med att dra för stora växlar av detta redan nu.

Hur ser det då ut i övriga nordiska länder?
Att jämföra statistik mellan olika länder är inte helt problemfritt. Man har olika definitioner på bostad, olika statistiksystem, olika lagtexter och olika anmälningsbenägenhet. I Norden har vi ett statistiksamarbete och vi har ofta liknande lagar och definitioner då våra kulturer är relativt lika, men inte heller här kan man säga att det är jämförbart rent statistiskt.

I Norge, Sverige och Finland står bostadsinbrotten för mellan 1-2 % av all anmäld brottslighet i landet. Danmark avviker kraftigt, där står bostadsinbrotten för 8-9 % av den totala brottsligheten. Danmark, Norge och Finland har alla en befolkning på ca 5 miljoner invånare vilket gör att Danmarks höga nivå av bostadsinbrott ytterligare avviker. Det kan nämnas att det anmäls fyra gånger så många bostadsinbrott i Danmark som i Sverige per capita. Dessutom anmäls endast två tredjedelar av bostadsinbrotten. 

Tittar man på trenderna kring anmälda bostadsinbrott ser vi en ökning i Danmark och Sverige. I Norge har bostadsinbrotten nästan halverats de senaste åren, medan läget är relativt stabilt i Finland.

Enligt polisöverintendenten Morten Stene vid den norska polisen beror den positiva utvecklingen på att polisen fokuserat sitt arbete mot den så kallade ”mobile vinningskrimminelle”, det vill säga utländska ligor som reser till Norge för att begå brott.

År 2011 ser antalet anmälda brott i de nordiska länderna ut som följer: 

Danmark    45 200
Sverige        22 200
Finland         4 800
Norge           3 800

Enligt Bo Grönlund lektor vid Arkitekthögskolan i Köpenhamn finns det ett antal tänkbara faktorer som kan vara anledningen till att det begås långt många fler bostadsinbrott i Danmark än i Sverige. Kanske kan det vara för att Danmark har fler narkomaner? Eller mer organiserad brottslighet och fler mc-ligor? En annan faktor kan vara att 10-15 procent av danska pojkar inte slutför sin utbildning.

Det som stjäls vid bostadsinbrotten i Danmark är, liksom i övriga nordiska länder, traditionella stöldbegärliga ting såsom elektronik, kameror och juveler, men även designmöbler är ett vanligt byte.

Grönlund lyfter fram att hur man bygger är en central faktor i frågan om bostadsinbrott. I Danmark finns en högre andel radhus och villor, det vill säga fler som bor på markplan. Vidare har man sämre teknisk säkerhet i Danmark än i Sverige. 

Stora skillnader när det gäller uppklarade brott
En jämförelse vad gäller antalet uppklarade brott visar på stora skillnader mellan de nordiska länderna. I Sverige ligger den så kallade uppklarningsprocenten på cirka 3-4 procent vid bostadsinbrott. Motsvarande siffror för Danmark och Norge är cirka 7 respektive 15 procent.

I Finland klaras cirka 22-26 procent av bostadsinbrotten upp, vilket är en hög siffra i jämförelse med övriga nordiska länger. Nyckeln till en relativt hög uppklarningsprocent är enligt polisöverintendenten Jyrki Pelkonen vid Polisstyrelsen, snabba och effektiva förundersökningar. Budskapet till de kriminella blir att det inte lönar sig att begå brott i Finland, menar Pelkonen. 

Vad kan göras?
Förutom traditionellt polisarbete, med noggranna brottsplatsundersökningar, effektiv förundersökning och fokus på yrkeskriminella, går det även att arbete mot bostadsinbrott genom att fokusera på de drabbade. Genom tidigare forskning vet vi att cirka fem procent av befolkningen drabbas av ungefär hälften av alla brott. Detta förhållande gäller även vid bostadsinbrott. Det finns alltså en liten grupp individer och objekt som drabbas av en oproportionerlig andel av alla inbrott.

Även om andelen upprepat brottsdrabbade i Sverige inte är lika stor som i till exempel Storbritannien så löper man generellt sett en ökad risk att drabbas av bostadsinbrott om man drabbats tidigare. Förklaringen handlar bland annat om att samma gärningsperson återvänder till bostaden eftersom han vet att den drabbade fått ut ersättning från försäkringsbolag och därför köpt nya stöldbegärliga saker.

Andel upprepat brottsdrabbade vid bostadsinbrott 

Storbritannien (2007)         13 procent
USA (1999)                        10 procent
Sverige (2001)                      5 procent
Västmanland (2006)             5 procent
Västerort (2008)                   3 procent
Uppsala (2004)                    3 procent
Uppsala (2006)                    2 procent
Dalarna (2006)                     2 procent

Polisen har en viktig roll när det gäller arbetet för att minska antalet bostadsinbrott, men även andra aktörer kan göra mycket. Bo Strömvall, som är säkerhetschef vid Svenska Bostäder, berättar om hur ett modernt bostadsbolag kan arbeta brottsförebyggande. Till att börja med är det grundläggande att ha en förvaltning i toppklass, vilket bland annat handlar om att ”fixing a broken window”, det ska vara snyggt och rent i och i närheten av bostäderna. Då Svenska Bostäder arbetat för att öka tryggheten bland de boende har man utgått från den så kallade rutinaktivitetsteorin, och bland annat ställt sig frågan – hur kan vi minska de tillgängliga offren? Svaret blev att erbjuda installation av säkerhetsdörrar, fönsterlås, att motverka olaga andrahandsuthyrning samt att byta ut kod- och nyckellås till elektroniska lås.

Vidare har man som målsättning att öka den sociala kontrollen utomhus, det vill säga öka mängden kapabla väktare. Vilket kan uppnås genom att ha öppnare ytor i anslutning till bostadshusen. Dessutom har källarutrymmen renoverats och målats i ljusa färger, för att signalera att här finns någon som bryr sig.

Ytterligare ett sätt att motverka bostadsinbrott är grannsamverkan. Erika Sallander, utredare vid Brottsförebyggande rådet beskrev hur en så kallad metaanlys av utvärderingar av grannsamverkansprojekt visar att modellen fungerar. Sallander redovisade även en ny rapport från Brå vid namn Grannsamverkan i flerfamiljshus, som syftar till att stimulera grannsamverkan i områden där det traditionellt sett har varit svårt att få till samverkan mot brott.

Den sammantagna bilden från diskussionen om bostadsinbrott med ett nordiskt perspektiv är att det finns stora möjligheter att förebygga bostadsinbrott genom traditionellt polisiärt arbete kryddat med att andra aktörer i form av exempelvis bostadsbolag kliver fram och tar sitt ansvar. Den fråga som ännu är obesvarad är varför det är så stora skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller såväl antalet anmälda som andelen uppklarade bostadsinbrott.