Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Trygghet i miljonprogrammen

I över 5 000 år var trygghetsfrågor en naturlig del av stadsbyggandet runt om i världen. Städerna bestod bland annat av en kombination av olika funktioner (arbetsplatser, bostäder och affärer) och hade en tydlig skillnad mellan offentliga och privata utrymmen, med utåtvända framsidor och skyddade baksidor som kunde låsas vid behov.

Under 1900-talet, men framför allt från 1960-talet och framåt, förändrades tyvärr sättet att planera och bygga städer. Miljonprogrammen kännetecknas därför av en bristande överskådlighet och dåligt planerad grönska. Ofta förvärras situationen av otillräcklig och/eller felaktig belysning samt dålig förvaltning. Eftersom trygghetsaspekterna försummades är det inte förvånande att många människor idag känner sig otrygga i sina bostadsområden.

Det går att bygga tryggt
En av de aktörer som varit framgångsrika i arbetet med att rätta till sådant som blivit fel i miljonprogrammen är det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder i Stockholm. Genom ett enträget arbete har de visat att det går att öka tryggheten i den befintliga bebyggelsen. Kostnaden för att rätta till felaktigt byggda bostäder och bostadsområden överstiger emellertid vida kostnaden för att göra rätt från början.

Ett annat exempel på en aktör som arbetar aktivt med trygghetsfrågor är JM AB. Tillsammans har vi utarbetat ett trygghetsprogram för byggbranschen. Programmet, som tagits fram av Tryggare Sveriges medarbetare Thomas Eriksson, innehåller mycket konkreta åtgärder som måste beaktas under hela byggprocessen, från planeringsskedet över byggskedet till inflyttningen, en period på 10 år eller mer. Det handlar till exempel om att säkerställa en mix av bostäder, arbetsplatser och affärslokaler samt att skapa naturliga mötesplatser vilket leder till att människor genom sin närvaro skapar trygghet.

Avsaknad av regler och riktlinjer
Som dessa exempel visar finns egentligen den kunskap som krävs för att bygga trygga städer, bostadsområden och bostäder, men den används inte i tillräcklig utsträckning av kommunerna och branschen i sin helhet.

En förklaring till att kunskapen inte används är att det saknas myndighetskrav på hur man ska bygga ”tryggt”. I vårt grannland Norge står det exempelvis inskrivet i motsvarigheten till Plan- och bygglagen att trygghetsskapande och brottsförebyggande aspekter alltid ska beaktas i planeringen av nya bostadsområden.

Vi hade därför höga förväntningar när den nya Plan- och bygglagen trädde i kraft för cirka en månad sedan. Till vår stora förvåning innehåller emellertid lagen fortfarande inga krav på hur bostäder och bostadsområden ska utformas utifrån ett trygghetsperspektiv. Detta hade varit ett ypperligt tillfälle för bostadsminister Stefan Attefall och regeringen att visa på vikten av att bygga in trygghet i framtidens bostäder.

Ska de bostadsområden som byggs de närmaste åren vara attraktiva krävs nämligen att de inte bara är snygga, utan också trygga! Trygghetsfrågorna måste därför komma i fokus och jämställas med det viktiga miljö- och energiarbetet, annars är risken stor att vi återigen begår misstag som nästa generation måste åtgärda.

Gör om, gör rätt!
För att bygga trygga bostäder och bostadsområden finns det ett antal faktorer som måste beaktas. Det handlar bland annat om:

    • Människor skapar social kontroll – säkerställ att människor rör sig ute stora delar av dygnet, till exempel genom att blanda bostäder, kontor och arbetsplatser, vända fönster mot gatan, bygga tvättstugor i markplan m.m.
    • Belysning – säkerställ att mörka platser är väl belysta
    • Tydlighet – säkerställ att det finns klara skillnader mellan privat och offentligt
    • Skalskydd – säkerställ att inbrottsskyddet har en hög kvalitet
    • Förvaltning – säkerställ att klotter, trasiga fönster etc. åtgärdas snarast
    • Stöd till dem som drabbats – säkerställ att brottsdrabbade får hjälp, stöd och skydd

Vi uppmanar därför bostadsminister Stefan Attefall i denna del: gör om, gör rätt. Se till att framtida generationer får trygga bostäder! 

Thomas Eriksson
Projektledare
Stiftelsen Tryggare Sverige 

Ämnen

Kontakter

Magnus Lindgren

Magnus Lindgren

Presskontakt Generalsekreterare 08-29 20 00
Ellen Aghed Luterkort

Ellen Aghed Luterkort

Presskontakt Kommunikatör 08-292000

Stiftelsen Tryggare Sverige är en oberoende tankesmedja inom trygghetsområdet

Under de senaste decennierna har brottsligheten blivit ett allt större samhällsproblem i Sverige. För att försöka bryta denna negativa utveckling bildades år 2008 Stiftelsen Tryggare Sverige. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Visionen är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att bo, vistas och verka i.

Stiftelsen Tryggare Sverige
Carl-Gustaf Lindstedts gata 3
112 69 Stockholm
Sverige