I morgon högtidlighålls den Internationella brottsofferdagen. I samband med detta presenterar den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige en granskning av skolornas agerande när barn utsätts för brott. Den bild som framkommer är att det finns ett stort mått av godtycke vad skolorna gör, och vilken hjälp de drabbade får. Vissa skolor polisanmäler alltid brott, medan andra väljer att inte göra något.
Stiftelsen Tryggare Sverige har nyligen genomfört en granskning av samtliga åklagarkammares hantering av kontaktförbudsärenden. Ett kontaktförbud kan meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på något annat sätt trakassera en annan person. Avsikten är således främst att förebygga hotfulla och farliga situationer och samt
I morgon den 10 februari är det Stiftelsen Tryggare Sveriges fyraårsdag. Det firar vi genom att presentera en webbtidning för alla som är intresserade av brottsförebyggande arbete, brottsdrabbades rättigheter och andra kriminalpolitiska frågor. Tidningen är en kostnadsfri tjänst där vi bevakar artiklar i media med hjälp av ämnesord och samlar nyheter från myndigheter, organisationer och företag.
Media har en viktig roll när det gäller att rapportera om olika händelser. När nyheterna handlar om brott är källan oftast enskilda poliser. Detta medför att journalister ofta får en ensidig beskrivning av polisverksamheten. Det ställer krav på att de själva är insatta. Men hur oberoende kan media vara när man samtidigt är helt beroende av den lokala polisen för att få uppgifter om begångna brott?
Med anledning av debatten om situationen inom svensk polis konstaterar den förre polischefen Karl-Åke Pettersson och forskaren Magnus Lindgren att en sluten verksamhet som polisen aldrig kan förnya sig själv. Förnyelsen måste komma utifrån. Viktiga ingredienser för att nå framgång är att allmänheten får tillgång till information om brottslighetens utseende samt att brottsligheten bekämpas lokalt
Trots ökade anslag till polisen de senaste åren löstes färre brott 2011 än året innan. Det visar ny statistik från RPS som flera media rapporterar om i dag. Polisens förklaring är att det satsats på den brottsförebyggande verksamheten samt att en del resurser går åt att bl. a. hjälpa brottsoffer och skydda målsägare. Tryggare Sverige menar att det finns andra orsaker till polisens misslyckande.
I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott och hamnade man ett kvarter fel på Manhattan kunde det gå illa. I dag är bilden annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat med ca 80 procent sedan 1990, och minskningen fortsätter. För att ta del av erfarenheter och goda exempel bjuder vi in till en studieresa.
Enligt de mål som branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik har satt upp ska kollektivresandet i Sverige fördubblas fram till 2020. Det förutsätter en kollektivtrafik som kännetecknas av hög tillgänglighet, kvalitet och effektivitet, men också av en trafik som upplevs som trygg och säker av resenärer och anställda. Vi jobbar nu med ett projekt för att öka tryggheten i allmänna kommunikationer.
Det gångna året kännetecknas av mord, skottlossningar, gängbråk etc. I Malmö har det under 2011 inträffat uppåt 30 skottlossningar. Tidigare i dag ägde det senaste mordet rum då en okänd gärningsperson sköt ihjäl en man på öppen gata. Det är emellertid inte bara Malmö som har problemen med brottsligheten. Den grova organiserade brottsligheten breder ut sig även utanför storstäderna.
Antalet anmälda personrån mot barn, det vill säga personer under 18 år, ökar kraftigt i landet. Sedan 2007 har en ökning skett med 80 procent. Rånarnas byte är ofta mobiltelefoner, dyra jackor eller exklusiva klockor. Samtidigt visar våra erfarenheter att många unga brottsdrabbade blir utan hjälp, stöd och skydd. Detta kan få allvarliga följder för såväl mående som inställning till rättsväsendet.
Riksrevisionen riktar i dag skarp kritik mot regeringen och rättsvårdande instanser för bristande styrning och effektivitet inom rättsväsendet. I sin slutrapport "Att hantera brottmål effektivt – En utmaning för regeringen och rättsväsendet" menar man att regeringen saknar viktig kunskap och en strategisk och åtgärdsinriktad plan för effektiv och långsiktig styrning.
Tidigare i dag meddelade Helsingborgs tingsrätt domen mot fotbollsproffset Alexander Gerndt. Gerndt döms till villkorlig dom och 80 dagsböter för två fall av misshandel av sin förre detta fru. Men trots en policy som innebär att den som dömts till fängelse inte kan representera Sverige, säger ordförande Lars-Åke Lagrell att Gerndt sannolikt inte kommer att stängas av från landslagsspel.