TT rapporterar idag om en ny undersökning från försäkringsbolaet If som visar att var femte yngre person har utsatts for hot och kränkningar via sociala medier. Stiftelsen Tryggare Sveriges generalsekreterare Magnus Lindgren kommenterar uppgifterna: – Antalet anmälningar om våld och hot har ökat dramatisk under de senaste tio åren. Samma negativa utveckling gäller också i de sociala medierna.
Rädda Barnen presenterade i veckan en rapport som bland annat visade att många ungdomar känner sig otrygga i kollektivtrafiken. I Stockholms län ligger snittet på 27 procent, vilket innebär att drygt var fjärde ungdom är otrygg i kollektivtrafiken. Samtidigt har intresseorganisationen Svensk kollektivtrafik satt upp ett mål om att fördubbla antalet resor.
Om cirka två veckor, den 1 oktober, kommer lagen om besöksförbud att ersättas med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). En ny undersökning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar emellertid att det i många stycken saknas förutsättningar för att den nya lagen ska fungera i praktiken och därmed innebära ett ökat skydd för brottsdrabbade.
Den 1 oktober 2011 kommer lagen om besöksförbud att ersättas med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Det saknas emellertid förutsättningar för att den nya lagen ska fungera i praktiken. För att komma till rätta med detta krävs dels att åklagarna grundar sina beslut om kontaktförbud på strukturerade riskbedömningar, dels att polisen professionaliserar sitt personsäkerhetsarbete.
SR Örebro rapporterar idag att tingsrättens chef i Örebro, lagman Per Grevesmühl, medger att han gjort fel i samband med förundersökningen kring serievåldtäktsmannen Niklas Eliasson. Grevesmühl missade att stryka över, och på så vis sekretessbelägga, namn och adresser på kvinnor som fallit offer för våldtäktsmannen. Den som begärde ut förundersökningen kunde ldärför äsa dessa namn.
Den 1 oktober 2011 kommer lagen om besöksförbud att ersättas med en ny lag, lagen om kontaktförbud. Med anledning av detta bjuder Stiftelsen Tryggare Sverige in till en debattkvällen där en ny undersökning presenteras om förutsättningarna för att den nya lagstiftningen ska fungera i praktiken.
Stiftelsen Tryggare Sverige ansvarar för närvarande för två omfattande utbildningar om brottsdrabbades reaktioner och behov för personer verksamma inom rättsväsendet. Det handlar dels om en utbildning av anställda vid Polisens kontaktcenter (PKC), dels om en utbildning för nämndemän. Dessa personer har en nyckelroll i kontakterna med brottsdrabbade inom rättsväsendet.
Under senare år har de så kallade ärekränkningsbrotten ökat mycket kraftigt. Förklaringen är bland annat den stora spridningen av förtal, hot och trakasserier som sker anonymt på Internet. För att komma till rätta med denna negativa utveckling fbör det bland annat säkerställas att alla som utsätts för brott, oavsett om det sker på nätet, i skolan eller på arbetsplatsen, får hjälp och stöd.
TT rapporterar i dag om en ny avhandling från Lunds universitet som visar att små barn är mer tillförlitliga som ögonvittnen än man tidigare trott. I förhör återberättar de färre detaljer än vuxna, men det de säger stämmer i hög grad. Enligt Gunilla Fredin beror detta på att mindre barn inte har hunnit uppleva lika mycket och lägga lika mycket i minnet som lite äldre barn och framför allt vuxna.
Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till en debattkväll på Pressklubben i Stockholm. Temat är ”Den nya lagen om kontaktförbud – ett slag i luften?”. Medverkar gör bl.a. personsäkerhetsexperten Peter Strandell (Tryggare Sverige), handläggare Inka Wennerberg (Rikspolisstyrelsen) m.fl.
En knapp månad innan den nya lagen om kontaktförbud träder i kraft saknar polisen fortfarande den tekniska lösning som krävs för att kunna elektroniskt övervaka personer som fått kontaktförbud. Enligt Rikspolisstyrelsen har upphandlingsprocessen dragit ut på tiden vilket innebär att tekniken är på plats tidigast våren 2012, det vill säga cirka ett halvår efter att lagen trätt i kraft.
I går presenterade Statskontoret en ny rapport om polisens ledning och styrning. Slutsatsen är att riksdagen och regeringen inte styr polisen på ett effektivt sätt. En konsekvens av detta är svårigheter att omsätta politiska mål inom polisens organisation. Vi delar i många stycken Statskontorets analys om såväl problembild som de lösningar som krävs för att förbättra polisens arbete.