Ny informationskampanj från polisen ska få fler att anmäla brott i nära relation. Problemen inom svensk polis när det gäller hanteringen av brott i nära relationer går emellertid inte att lösa genom affichkampanjer. Det handlar istället om att exempelvis säkerställa att man genomför strukturerade hot- och riskbedömningar i samtliga ärendet som gäller brott i nära relationer.
I USA har den anmälda brottsligheten minskat med över 80 procent under de gånga 20 åren. Trots detta har det i Sverige aldrig gjorts några djupare analyser av orsakerna. Svenska kriminologer har i svepande ordalag förklarat nedgången med den så kallade nolltoleransen. Men är det så enkelt som att polisen började ingripa mot alla brott och ordningsstörningar?
I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. I dag, cirka 20 år senare, är bilden helt annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat kraftigt sedan 1990, och minskningen verkar fortsätta. Under nästa vecka kommer därför Stiftelsen Tryggare Sverige, direkt från New York, rapportera om olika exempel när det gäller att förebygga brott och öka tryggheten.
Varje år drabbas tiotusentals personer i Sverige av brott där förövaren är en anhörig eller nära bekant. För att hjälpa de drabbade presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige nu en praktiskt handbok med råd om vad man ska tänka på i samband med en polisanmälan, vid kontakter med socialtjänsten etc. Stiftelsen Tryggare Sverige är därför stolta över att kunna presentera en praktisk handbok för
Stiftelsen Tryggare Sveriges rapport om besöksförbud har fått stort genomslag i media (se t.ex. http://svtplay.se/t/103261/rapport). Rapporten visar att det är stora skillnader mellan landets åklagarkammare när det gäller andelen beviljade besöksförbud. I Skövde beviljas t.ex. 55 procent av ansökningarna av besöksförbud medan motsvarande siffra för Södertörn är 27 procent.
I dag presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige en granskning av samtliga åklagarkammares arbete när det gäller ansökningar om besöksförbud. Resultaten visar på stora skillnader mellan och inom åklagarkammarna. Det är i många stycken slumpen som styr om t.ex. en hotad kvinna får besöksförbud eller inte.
Antalet anmälningar om förtal och ärekränkning har ökat mycket kraftigt under senare år. Dessutom blir många av de drabbade utan hjälp och stöd. För att komma till rätta med denna negativa utveckling bör straffskalan för förtal och ärekränkning höjas så att denna typ av brott faller under allmänt åtal. Vidare bör det säkerställas att alla som utsätts för brott får hjälp och stöd.
TT rapporterar idag om en ny undersökning från försäkringsbolaet If som visar att var femte yngre person har utsatts for hot och kränkningar via sociala medier. Stiftelsen Tryggare Sveriges generalsekreterare Magnus Lindgren kommenterar uppgifterna: – Antalet anmälningar om våld och hot har ökat dramatisk under de senaste tio åren. Samma negativa utveckling gäller också i de sociala medierna.
Rädda Barnen presenterade i veckan en rapport som bland annat visade att många ungdomar känner sig otrygga i kollektivtrafiken. I Stockholms län ligger snittet på 27 procent, vilket innebär att drygt var fjärde ungdom är otrygg i kollektivtrafiken. Samtidigt har intresseorganisationen Svensk kollektivtrafik satt upp ett mål om att fördubbla antalet resor.
Om cirka två veckor, den 1 oktober, kommer lagen om besöksförbud att ersättas med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). En ny undersökning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar emellertid att det i många stycken saknas förutsättningar för att den nya lagen ska fungera i praktiken och därmed innebära ett ökat skydd för brottsdrabbade.
Den 1 oktober 2011 kommer lagen om besöksförbud att ersättas med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Det saknas emellertid förutsättningar för att den nya lagen ska fungera i praktiken. För att komma till rätta med detta krävs dels att åklagarna grundar sina beslut om kontaktförbud på strukturerade riskbedömningar, dels att polisen professionaliserar sitt personsäkerhetsarbete.
SR Örebro rapporterar idag att tingsrättens chef i Örebro, lagman Per Grevesmühl, medger att han gjort fel i samband med förundersökningen kring serievåldtäktsmannen Niklas Eliasson. Grevesmühl missade att stryka över, och på så vis sekretessbelägga, namn och adresser på kvinnor som fallit offer för våldtäktsmannen. Den som begärde ut förundersökningen kunde ldärför äsa dessa namn.