Stiftelsen Tryggare Sverige deltog tidigare idag vid ett seminarium om situationen inom svensk polis arrangerat av Folkpartiet. Vid seminariet diskuteras bland annat polisens utmaningar i allmänhet och polisens framtida organisation vad gäller funktion och geografi i synnerhet. På förfrågan återfinns nedan underlaget för vår presentation.
I gårdagens Veckan Brott berättade Ellen Törnberg om hur hon råkade ut för bedrägerier men att polisen inte var särskilt intresserade av att utreda brottet. Efter flera påtryckningar utan resultat, genomförde hon sin egen utredning och hittade en misstänkt. Trots det skrev polisen av ärendet. Detta är inte en unik historia. Det är något som vi på Stiftelsen Tryggare Sverige möter dagligen.
Sveriges Radio P4 Jönköping rapporterar att Polismyndigheten i Jönköpings län sedan årsskiftet har en särskild personsäkerhetsgrupp som ska skydda personer som drabbas av brott. Detta är mycket positivt inte minst utifrån vår kartläggning som visar att majoriteten av landets polismyndigheter saknar rutiner för ett professionellt och strukturerat arbete i ärenden om brott i nära relation.
Under senare år har antalet fall av våld, hot och trakasserier ökat inom olika yrkeskategorier. Vi bjuder därför in till en debattkväll de 23/1 med fokus på olika gruppers utsatthet samt vad som kan göras för att förebygga denna typ av brott respektive stödja personalen. Medverkar gör bl.a. doktoranden Sofia Wikman, Stockholms universitet och säkerhetsdirektören Torgny Collin, Försäkringskassan.
Sedan cirka fyra år finns det ett forum – Viktimologiskt Nätverk – där politiker, forskare, studenter, yrkesverksamma, ideellt engagerade m.fl. kan träffas för att utbyta tankar och erfarenheter inom trygghetsområdet. Bli medlem och få inbjudningar till debattkvällar, föreläsningar, studieresor etc. (se nedan för program). Vi bistår även med förslag på uppsatsämnen, handledare och praktikplatser.
Den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till tre utbildningar med fokus på socialtjänstens arbete med brottsdrabbade, hot- och riskbedömningar respektive våld och hot i arbetslivet.
För fyra år sedan bildades Stiftelsen Tryggare Sverige med målsättningen att bidra till att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar inom trygghetsområdet. Stiftelsen erbjuder en professionell verksamhet som bygger på forskning och beprövad erfarenhet.
Tidigare i veckan redovisade Brottsförebyggande rådet, Brå preliminär statistik för 2011. Resultaten visar att drygt 1,4 miljoner brott anmäldes i Sverige under föregående år, vilket är en ökning med tre procent jämfört med 2010. Det var framför allt stöldbrott och våldsbrott som ökande förra året.
I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott och hamnade man ett kvarter fel på Manhattan kunde det gå illa. I dag är bilden annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat med ca 80 procent sedan 1990, och minskningen fortsätter. För att ta del av erfarenheter och goda exempel bjuder vi in till en studieresa.
Trots att det är obligatoriskt att erbjuda medling mellan unga brottslingar och brottsdrabbade sedan flera år, så får inte alla som borde frågan om de vill medverka i ett medlingssamtal. Receptet för att få medlingsverksamheten att fungera i praktiken handlar dels om att få polisen att fullgöra sin informationsskyldighet, dels att se de positiva värdena för både gärningspersonen och den drabbade.
SvD rapporterar i dag att antalet personer som har dömts i olika fildelningsmål förra året satte nytt rekord. Minst nio personer fick fällande domar för att ha laddat upp och ner upphovsrättsskyddat material på nätet. Men samtidigt som både polis och åklagarmyndigheten nu har särskilda utredningsgrupper och specialåklagare, tvingas man i stor utsträckning förlita sig på privata bevissäkringar.
Enligt de mål som branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik har satt upp ska kollektivresandet i Sverige fördubblas fram till 2020. Det förutsätter en kollektivtrafik som kännetecknas av hög tillgänglighet, kvalitet och effektivitet, men också av en trafik som upplevs som trygg och säker av resenärer och anställda. Vi jobbar nu med ett projekt för att öka tryggheten i allmänna kommunikationer.