Att nästan alla kommuner säger att de erbjuder skyddat boende för kvinnor som var utsatta för våld av närstående låter ju jättebra. Men vi vet av egen erfarenhet att det inte finns tillräckligt många platser. Därför placeras kvinnor och barn på vandrarhem eller billiga hotell, något som knappast kan ses som ett kvalitetssäkrat skyddat boende, skriver Roks ordförande Angela Beausang.
Trots att bostadsinbrotten endast står för 1 procent av alla anmälda brott och därmed är ett ganska ovanligt upplevs det ofta som mycket integritetskränkande. En jämförelse mellan Sverige och övriga nordiska länder visar dessutom på stora skillnader både vad gäller antalet anmälda och andelen uppklarade brott. I Sverige anmäldes t.ex. år 2011 22 200 brott, vilket ska jämföras med 45 200 i Danmark.
Dagens Nyheters huvudnyhet handlar idag om Stiftelsen Tryggre Sveriges nordiska seminariedag om bostadsinbrott. Vid seminariet framkom att det finns stora skillnader mellan de nordiska länder när det gäller både antalet anmälda brott och andelen uppklarade brott. Dessutom finns skillnader i polisens brottsförebyggande arbete http://www.dn.se/nyheter/sverige/samst-i-norden-pa-att-klara-upp-inbrott
I söndags frigavs en man ur fängelset, där han suttit dömd för att ha våldtagit och misshandlat sin före detta fru, Emma. Han har avtjäntat två tredjedelar av sitt straff, och frigavs helt enligt de regler som gäller. Men Emma fick besked om frigivningen från Kriminalvården bara tio dagar innan den skulle verkställas. Diskussion i Studie Ett med bl.a. Hanne Kjöller (DN).
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) tillhör personer 65 år och äldre den grupp som ökar mest i Sverige, gruppen förväntas öka med 30 procent till 2,3 miljoner år 2030. Äldre är en särskilt sårbar grupp vilket delvis speglas i den otrygghet som många äldre känner. Trots detta är äldre fortfarande i många stycken osynliga i den allmänna debatten.
Under de senaste åren har Stiftelsen Tryggare Sverige rapporterat om stora och grundläggande brister i polisens hantering vid ärenden som rör brott i nära relationer. Ibland blir konsekvenserna av dessa brister förödande som till exempel i fallet Carla Saado. Morgonen den 29 november 2010 mördades Carla av sin före detta man i Huskvarna. Anledningen var att hon ville ha ensam vårdnad av barnen.
Idag presenterar JO sitt svar på Tryggare Sveriges anmälan mot Polismyndigheten i Jönköpings län för agerandet i samband med mordet på Carla Saado den 29 november 2010. JO riktar kritik mot polismyndigheten för att inte ha skaffat sig bättre underlag för sin bedömning av allvaret i hotet. Myndigheten kritiseras även för att inte ha gjort något för att förvissa sig om att barnen inte for illa.
Trots att bostadsinbrotten endast står för 1 procent av alla anmälda brott och därmed är ett ganska ovanligt upplevs det ofta som mycket integritetskränkande. En jämförelse mellan Sverige och övriga nordiska länder visar dessutom på stora skillnader både vad gäller antalet anmälda och andelen uppklarade brott. I Sverige anmäldes t.ex. år 2011 22 200 brott, vilket ska jämföras med 45 200 i Danmark.
Skolan är en av de vanligaste brottsplatserna för barn och ungdomar, ändå kallar vi inte alltid de brott som inträffar i skolans värld för misshandel och sexuella trakasserier etc. De benämns istället "mobbning" och ska bekämpas med olika "anti-mobbningsprogram". Med start från i dag kommer därför vi att bistå skolor och kommuner i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i skolor.
I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre än det andra, och hamnade man ett kvarter fel på Manhattan kunde det gå illa. I dag, cirka 20 år senare, är bilden helt annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat med närmare 80 procent sedan 1990, och minskningen verkar fortsätta.
Stiftelsen Tryggare Sverige har nyligen tecknat ett samarbetsavtal med Landstinget i Uppsala län. Avtalet innebär att landstingets cirka 12 000 anställda kan nyttja tjänsten Trygghetsstöd, vilket säkerställer att de erbjuds professionellt och samlat stöd i form av akuta insatser (t.ex. hot- och riskbedömningar) och långsiktiga åtgärder (t.ex. stödsamtal) i händelse av brott.
Familjedrama, kvinnovåld, brottsoffer eller brottsdrabbad. Har det egentligen någon betydelse vad vi säger? Under den senaste tiden har det förts en diskussion i media om vilka signaler som sänds ut genom att använda dessa begrepp. Vissa menar att de är vedertagna och bör respekteras, men ordets makt över tanken är stark och genom att använda begreppen riskerar vi att försvåra för den drabbade.