Under gårdagen medverkade Stiftelsen Tryggare Sverige vid en hearing på Kulturdepartementet för att följa upp betänkandet Mera glädje för pengarna (SOU 2013:19). Hearingen syftade till att samla in synpunkter kring de förslag som lämnats i betänkandet samt att diskutera hur arbetet mot våld inom idrotten kan fortgå.
Dagens Nyheter med flera medier rapporterar i dag om Göta hovrätts dom där man sänker skadeståndet för en ung flicka som utan sin vetskap blivit filmad av sin dåvarande pojkvän när de hade sex, och där filmen sedan av pojkvännen lagts upp på nätet. Göta hovrätts motivering till att skadeståndet sänks från 130 000 till 25 000 är direkt stötande och sänder fel signaler.
Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till en seminariedag i Skåne om stalkning. Under seminariet beskrivs stalkningens karaktär & omfattning samt dess konsekvenser för den drabbade. Vidare förs en diskussion om den drabbades möjligheter till hjälp, stöd & skydd. Inte minst utifrån den nya lagen om olaga förföljelse & lagen om kontaktförbud.
I dag den 18 oktober infaller ”Anti-Trafficking Day”, dvs. den Europeiska dagen mot människohandel. Dagen uppmärksammas på olika sätt över hela Europa då människor samlas för att motverka människohandel. I Vilnius (Litauen) deltar Stiftelsen Tryggare Sveriges människohandelsexperten Ninna Mörner vid en konferens om hur Internet kan användas i kampen mot människohandel.
Stiftelsen Tryggare Sverige är en NGO som arbetar för att förbättra situationen för de som drabbas av brott och för att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Sedan några månader tillbaka har Stiftelsen ett kontor i Skåne. Detta vill vi uppmärksamma genom att bjuda in till en seminarieserie med fokus på brottsförebyggande arbete och brottsdrabbades rättigheter och behov.
Inbjudan till en utbildningsdag om strukturerade hot- och och riskbedömningar för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl. i Stockholm den 27 november, 2013.
Många vågar inte berätta om brott de bevittnat. Senaste exemplet är dödsskjutningarna i Göteborg där polisen har svårt att få in vittnesmål. Har vi blivit räddare för att vittna & vad kan göras för att förmå människor att träda fram? Samtal med kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, Länskriminalen i Stockholm, generalsekreterare Magnus Lindgren, Tryggare Sverige & riksåklagare Anders Perklev.
Den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till en utbildning i strukturerat brottsförebyggande arbete. Syftet är att ge fördjupade kunskaper om brottsförebyggande arbete på lokal nivå ur både ett teoretiskt och praktiskt avseende. Utbildningen vänder sig till personer som arbetar med brottsförebyggande frågor på kommunal nivå.
Som ett led i Huddinge kommuns verksamhet med att förbättra det brottsofferstödjande arbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en genomlysning av det befintliga stödet. Resultaten visar att det finns många verksamheter som arbetar med brottsofferstöd. Dock krävs att kommunen lyckas få ihop alla verksamheter till en helhet för att säkerställa att de som drabbas av brott får hjälp och stöd.
I gårdagens Veckans Brott skildrades problemet med när personer anklagas för brott som det sedan visar sig att de inte har begått. Inslaget borde vara en väckarklocka för alla förhörsledare, särskilt då fallet inte är unikt. Christer Nyberg, tidigare studierektor vid Polishögskolan och knuten till Tryggare Sverige, har skrivit en uppsats där han har granskat ett antal uppmärksammade sådana fall.
År 2012 anmäldes cirka 33 000 fall av våld i offentlig miljö i Sverige. Sett till den senaste tioårsperioden har antalet anmälda misshandelsfall ökat med 14 procent. Motsvarande utveckling kan till viss del ses i övriga nordiska länder. Men finns det några skillnader i sättet att förebygga denna typ av brott mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland? Och vad fungerar, vad fungerar inte?
Av socialtjänstlagen framgår att socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som är bosatta i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Vilken roll har ideella verksamheter i det brottsofferstödjande arbetet i Sveriges kommuner idag? Är de ett komplement eller ibland till och med en konkurrent till kommunens brottsofferstödjande arbete? Hur ser ansvarsfördelningen ut?