Kretsloppsjordbruk ger mer mineraler än konventionellt jordbruk

En ny jämförande studie visar att halterna av viktiga mineraler i en av våra vanligaste matråvaror, brödsäd, är betydligt högre vid kretsloppsbaserad ekologisk (dvs biodynamisk) odling med naturligt gödsel jämfört med konventionell odling med konstgödsel. För flera viktiga mineralämnen var halterna 15-30 procent högre och för två av de undersökta mineralerna var skillnaden över 50 procent. Samtidigt var halterna av skadliga tungmetaller lägre. Dessutom gav den biodynamiska odlingen högre halter av essentiella aminosyror och därmed mer högvärdigt protein.

Samtidigt kommer en alarmerande studie från Sveriges lantbruksuniversitet som visar att vete från konventionellt, konstgödselbaserat jordbruk i Sverige numera knappt duger som djurfoder pga låga mineralhalter. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1802837.svd

- Vår studie av ett mer naturligt och kretsloppsbaserat odlingssätt, utan konstgödsel, visar däremot tydligt högre halter av för människan viktiga mineralämnen. Samtidigt är det ett odlingssätt som kan rädda Östersjön. Regeringen och myndigheterna skulle ganska enkelt kunna stimulera fram fler ekologiska kretsloppsjordbruk genom att förändra incitament och villkor i de omfattade jordbruksbidragen. Det här är en fråga om både kvalitet, folkhälsa och miljö som bör tas på större allvar, säger docent Artur Granstedt som utfört studien.

Bakgrunden till den nu aktuella studien är tidigare larm om utarmning av odlingsjordar och näringsfattigare mat vid ensidig konventionell spannmålsodling. Ett grundproblem är att jordbrukets ökade specialisering och uppdelning av växtodling respektive djurhållning bryter ett balanserat kretslopp av allsidiga näringsämnen. Det ger negativa effekter på både miljön och näringsvärdena i maten. Bland annat finns farhågor om att lägre näringshalter i vår föda leder till att många äter för mycket.

Studien har nu genomförts under två år i följd på nio gårdar i mellersta och södra Sverige samt i långliggande jämförande försök och kommer att fortsätta. I studien har man analyserat och jämfört näringsvärdena i brödsäd, dels från konventionell ensidig spannmålsodling, dels från biodynamisk odling där även djurhållning ingår i ett kretslopp.

Sex mineraler fanns i signifikant högre halter vid kretsloppsbaserad biodynamisk odling, jämfört med konventionell odling. För ämnet molybden var halterna över 100 procent högre, för natrium cirka 70 procent högre och för magnesium, zink, fosfor, koppar och kalcium var halterna 5-30 procent högre.

Brödsäd från de biodynamiska odlingarna visade sig också ha mer högvärdigt protein med högre halter av de essentiella aminosyror som är nödvändiga för proteinuppbyggnaden.

Halterna av den mindre önskvärda tungmetallen kadmium var dock lägre vid kretsloppbaserad biodynamisk odling, jämfört med konventionell odling. De mineraler som uppvisade små och därmed osäkrare skillnader mellan odlingssätten var järn, nickel, mangan, kalium och bor.

Biodynamisk odling ökar kraftigt i Sverige, men står ännu för en mycket liten andel av jordbrukets volymer. Biodynamisk odling är en del av den ekologiska odlingen men går ett steg längre vad gäller miljökraven. En viktig skillnad är att en biodynamisk gård även har djurhållning och bildar ett naturligt kretslopp (ekologiskt kretsloppsjordbruk). Som konsument känner man igen biodynamiska produkter på Demeter-märket. En stor del av Sveriges biodynamiska spannmål förädlas och säljs idag av Saltå Kvarn.

KORT BAKGRUND
Cirka 80 procent av allt som odlas på specialiserade spannmålsgårdar blir idag djurfoder som säljs till specialiserade djurgårdar. Det ger ett stort nettoutflöde av naturliga näringsämnen från spannmålsgårdarna, till djurgårdarna som främst finns i södra Sverige. De allsidiga näringsämnena återförs inte till spannmålsgårdarnas odlingsjordar som därför utarmas. Detta försöker man i konventionellt jordbruk ofta kompensera med hjälp av konstgödsel. På de specialiserade djurgårdarna uppstår samtidigt ett betydande överskott och läckage av näringsämnen.

En gård med biodynamisk odling har däremot både djurhållning och växtodling och bildar på så sätt egna kretslopp av allsidiga näringsämnen som återförs till odlingsjorden. Gårdarna behöver inte tillföra näringsämnen och foder utifrån och bidrar därför inte heller till den övergödning och det läckage av näringsämnen som bland annat skapar stora problem i Östersjön.

Betydande skillnader finns mellan olika jordar och platser vad gäller tillgången på mineraler i marken. Avgörande för mineralämnesförsörjningen är också den organiska substansen och biologiska aktiviteten i marken. Växtens näringsförsörjning sker i samspel mellan marken och växten med dess rotutveckling. Odlingsmetodernas betydelse för markens bördighetsegenskaper, som i sin tur påverkar mineralämnesförsörjningen, undersöks nu vidare i jämförande försök. Fortsatta studier kommer också inriktas på växtsorternas betydelse för mineralämnesförsörjningen.


För mer information och kommentarer:
Docent Artur Granstedt, 08-55157702, 070-86 76 763, artur.granstedt@jdb.se

Artur Granstedt är docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, koordinator för EU-projektet BERAS och det nya Central Baltic projektet, BERAS Policy Action som startar den 1 oktober.

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet: www.jdb.se/sbfi