Forskning om äldre belönas

Sedan 20 år tillbaka har Riksbankens Jubileumsfond ett samarbete med Alexander von Humboldt-Stiftung om forskarutbyten mellan Tyskland och Sverige, the Swedish-German Programme Reasearch Awards for Scientific Cooperation.

I år har Lars Bäckman från Karolinska Institutet fått priset Humboldt Research Award, som går till seniora forskare och är en del av samarbetet. Det innebär att han får 60 000 euro och chansen att tillbringa upp till ett år på något tyskt institut eller universitet. Lars Bäckman är professor i åldrandets psykologi och knuten till Aging Research Center vid Karolinska institutet.

Grattis - vad hade du tänkt att göra?

- Jag har sedan 2004 ett samarbete med Max Planck Institutet i Berlin så jag hade tänkt att åka dit och fortsätta min forskning om sambandet mellan mänskligt åldrande, dopaminförluster i hjärnan och kognitionen, det vill säga intellektet, säger Lars Bäckman.

- Där ska vi dels göra flera genetiska studier och dels en farmakologisk studie där vissa av de äldre som är med i undersökningen ska få amfetamin, för att se hur dopaminet i hjärnan som minne och och andra mentala funktioner påverkas, säger Lars Bäckman, som redan är på väg ner till Berlin för att intensifiera sina studier.

Amfetamin till äldre - det låter kontroversiellt?

-Ja, men det rör sig om väldigt små mängder, så klart. Och redan idag vet vi att amfetamin påverkar dopaminproduktionen, och därmed också de intellektuella funktionerna, minnet och uppmärksamheten. Frågan är om det också kan vara till nytta för äldre människor.

Har du redan några preliminära resultat?

- Nej inte från den farmakologiska studien där datainsamlingen fortfarande pågår, men från tidigare undersökningar. Det intressanta är att vi redan från 20-årsåldern förlorar mellan 6 och 10 procent av vår dopaminproduktion för varje årtionde. Jag har en del kurvor och det är en rätt brant backe ner till 50-årsåldern. Och det här är viktigt eftersom dopaminet spelar roll för hur vi fungerar intellektuellt. I 75-årsåldern har många människor förlorat så mycket dopamin att man har märkbart sämre kognition. Det betyder att man har sämre minne, svårare att fästa uppmärksamheten på saker och dessutom sämre motorik.

- Dessutom har vi funnit att gener som påverkar minnet spelar en större roll ju äldre man blir, säger Lars Bäckman.

Det låter obehagligt, ska jag som snart fyller 40 börja oroa mig för mina dopaminförluster?

- Nja, det finns saker man kan göra. Ett aktivt liv - socialt och fysiskt såväl som intellektuellt - kan ha en viss dämpande effekt. Det är som alltid ett ganska intrikat samspel mellan genetiska faktorer och miljön.

----

På Riksbankens Jubileumsfonds hemsida finns fler nyheter om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.