Pressmeddelande -
Mmm, precis – viktigare än du tror
Mattias Heldner är professor i fonetik och har nyligen slutrapporterat sitt projekt Samtalets prosodi till Riksbankens Jubileumsfond. Målet har varit att förstå mer om hur prosodi, det vill säga talets rytm och melodi, används i samtal. Prosodin är så grundläggande att vi till och mer lär oss detta innan vi lär oss språk, vilket inte minst märks när man lyssnar på små barn som ofta kan härma rytmen långt före de kan prata.
I forskningsgruppen har de framför allt undersökt så kallade återkopplingsljud.
- De här ljuden, hummanden och liknande, är viktigare än man kan tro, och i synnerhet när man talar på telefon, eftersom det annars är svårt att veta att det man säger går fram, säger Mattias Heldner över en telefon, och jag hummar naturligvis instämmande.
Det forskarna har gjort är att analysera 120 stycken 30-minuterssamtal mellan olika jämbördiga samtalspartner, för att se var, när och hur återkopplingsljuden använts.
- Det handlar om samtalets rytm och melodi, förklarar Mattias Heldner, och det skiljer sig mellan olika språk, även om det på de flesta språk finns den här typen av återkopplingsljud, som gör att samtalen flyter på. Om återkopplingsljuden inte kommer, eller används fel, så kommer samtalet halta.
Forskarna har undersökt hur länge man väntar på hummanden, och i hur hög grad de kommer genom ett samspel mellan de som pratar. Och, ja, det gör de.
- Hummanden kommer inte bara för att en slutar prata, ofta vet samtalspartnern redan innan en paus att det är dags att humma, och det beror på en grundtonsförändring i samtalet. Dessutom har vi märkt att det finns en tendens att matcha föregående talares ton i sina hummanden, säger Mattias Heldner.
Det beror på att återkopplingsljuden inte ska märkas, de ska faktiskt maskeras i samtalet och får inte ta över. Det är tvärtom så att när de här ljuden sticker ut, oavsett om det är för att de kommer vid fel tillfälle eller för att de är i fel tonart, så tenderar det att störa samtalet.
- Den som hummar fel uppfattas som en retsticka, eller till och med som en maskin om man inte ser varandra.
Forskarna kan alltså visa att det är mer än långa pauser som leder till ett återkopplingsljud. En längre paus markerar oftast något annat: tvekan eller allmän osäkerhet, och att gripa in i samtalet då, uppfattas som att man avbryter.
I framtiden
hoppas de med hjälp av sina nyvunna kunskaper om samtalets uppbyggnad kunna
programmera en dator som beter sig tillräckligt människolikt för att kunna fungera
som en samtalspartner, och som kanske kan användas i datorspel, på call-centers
och liknande.
Slutredovisningen finns att läsa på RJ.s webbplats (http://anslag.rj.se/sv/anslag/39053)
Mattias Heldner nås på: mattias.heldner@ling.su.se
Bilden är tagen av sofia Strömbergsson och visar forskargruppen i sin helhet: Mattias Heldner, Jens Edlund och Anna Hjalmarsson.
Ämnen
- Humanistisk vetenskap
Kategorier
- konstgjort samtal
- prosodi
- lingvistik
- fonetik
- samtalskonst
- språkanalyser
- språkanvändning
Regioner
- Uppsala
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.