Kampsportsidrotternas lokalsituation är på väg mot en katastrof

Idag är kampsporterna en av de största idrotterna i Sverige, med fantastiska framgångar internationellt. Det finns sex förbund: Budo och Kampsportsförbundet med 27 underförbund där till exempel thaiboxning, jujutsu, MMA, kung fu, kickboxning och aikido ingår, Taekwondo-, Judo-, Karate-, Boxnings- och Brottningsförbundet. Med 240 000 medlemmar kommer kampsporterna på sjunde plats i storleksordning i Riksidrottsförbundet. I Stockholmsdistriktet är kampsporten på sjätte plats med sammanlagt 57 082 aktiva medlemmar. En kampsportsförening i Stockholm kan ha från 20 till 950 medlemmar – en normalstor klubb ligger på ungefär 250 aktiva medlemmar.

Kampsporten ger många en meningsfull och hälsosam tillvaro. Träningen sker individuellt, men oftast i grupp tillsammans med andra; man kan träna för tävling, personlig utveckling eller som motion; i alla åldrar, ofta i blandade grupper vad gäller ålder och kön. Kampsporten är en av de idrotter som integrerar mest i samhället, och kostnadsmässigt en av de med lägst instegströskel för den tränande.

Kampsporter passar också bra för många som inte deltar i lagidrotter av olika skäl. Den fostrande dimensionen har stor betydelse; en som tränar kampsport utvecklas som individ – tillsammans med andra. Vi som driver klubbar och arbetar inom kamsportsförbuden får ofta höra hur bra det är att vi bedriver vår verksamhet, ”den är guld värd!”

Varför får vi då sämre förutsättningar än andra idrotter av Stockholms stad?

De flesta andra idrotter har sedan många år dedikerade anläggningar av olika slag. Nästan alla idrottshallar har en grunduppsättning av utrustning som gör att det är nyckelfärdigt att använda dem för handboll, fotboll, innebandy, basket, gymnastik med flera idrotter, för tävling och träning, med utrustning och förvaringsutrymmen. Dock inte för kampsport.

Dessutom är det stor brist på anläggningar och halltider generellt i Stockholmsområdet, vilket gör att kampsporten inte kan använda de kommunala anläggningarna ens i närheten av det egentliga behovet, alldeles bortsett från de logistiska problemen beskrivna ovan.

Många kampsportsföreningar bedriver idag sin verksamhet i privata lokaler med marknadsmässig hyra. Eftersom hyresvärdar i regel inte vill hyra ut till föreningar tvingas många klubbledare själva stå på kontraktet, med en stor personlig risk och osäkra intäkter. Även som privatpersoner nekas de ofta att hyra, på grund av krångliga momsregler.

Situationen ser liknande ut i stora delar av landet, framför allt i storstadsregionerna, men i Stockholmsdistriktet är det värst.

De generella behoven vi har är enkla:

• Mindre träningsytor på 150–200 m2 per grupp/pass

• Säkra ytor och mattor avvägda för kampsportsträning

• Opphängningsmöjligheter för utrustning

• Förvaring av specialutrustning på plats.

De bidrag som finns, till exempel hyresstödet som Stockholm Stad fördelar som kompensation för privata alternativ med marknadshyror, är inte den hjälp det borde vara.

De flesta klubbar söker inte ens bidragen eftersom reglerna är otydliga, kriterierna krångliga, och bedömningen upplevs ofta som godtycklig med otydliga besked vid handläggning.

Detta har varit kampsportens verklighet under många år. Vi har löst våra lokalproblem själva, med både privata medel och ekonomiska risker. I och med coronapandemin är läget akut. Många föreningar har redan lagts ner och många fler är i riskzonen. Bland kampsporterna har deltagartillfällen minskat under 2020 med hela 32 % i snitt. Det ligger högre än inom de flesta andra idrotter. Stöden från Riksidrottsförbundet är inte anpassade för kampidrotternas faktiska situation. De flesta kan inte ens söka bidragen.

Vad behöver vi?

Ett förslag är att Stockholms stad ordnar flertal kampsportsanläggningar i Stockholms innerstad och kranskommuner. Befintliga lokaler på 400–2000 m2 kan delas upp i mindre lokaler och användas av flera föreningar för träning, med samma villkor som för andra idrottsanläggningar.

Vi föreslår också att staden bygger en kampsportsarena, alternativt avsätter en befintlig idrottshall för kampsportstävling, med publikkapacitet för 2000–3000 personer och nödvändig utrustning på plats.

Vi kräver en gemensam utredningskommissionmed representanter från Stockholm Stad, RF-SISU Stockholm och kampsportsförbunden, som tillsammans arbetar fram en hållbar modell för våra idrotters behov inför framtiden.

Kampsporten har gett och ger otroligt mycket – nu är det dags att ge tillbaka.

Peder Finnsiö, ordförande Stockholms Budo & Kampsportsförbund

Michael Holm, ordförande Stockholms Judoförbund

Joel Hultgren, ordförande Stockholms Karateförbund

Lars Wiberg, ordförande Östsvenska Taekwondoförbundet

Jan Ottosson, ordförande Stockholm-Gotlands Boxningsförbund

Mats Olofsson, ordförande Stockholms Brottningsförbund

Thabo Motsieloa, ledamot RF-Sisu Stockholm

Fakta

• Stockholmsdistriktet har 57 082 aktiva medlemmar på 366 föreningar i sex kampsportsförbund. Det ger en sjätteplats i storlek av antal aktiva utövare.

• 32 % i minskade deltagartillfällen under 2020.

• 41% tränar i privata lokaler.

Medlemmar per förbund i Stockholmsdistriktet:

• Budo- & Kampsportsförbundet 30 412 medlemmar med 183 föreningar

Med stilarna: Aikido, Allstyle, Armbrytning, Brasiliansk Jiu-Jitsu Bjj, Bujinkan, Capoeira, Defendo, Filippinska Kamparter, Glima, HEMA, Iaido, Jodo, Jujutsu, Kempo, Kendo, Kickboxning, Krav Maga, Kyokushin, Kyudo, MMA, Thaiboxning, Naginata, Sambo, Savate, Shorinji Kempo, Submission Wrestling, Sumo, Systema, Taido, Wushu Kung Fu.

• Karateförbundet 9 150 medlemmar med 94 föreningar

• Boxningsförbundet 6 425 medlemmar med 28 föreningar

• Taekwondoförbundet 5 821 medlemmar med 31 föreningar

• Judoförbundet 3 326 medlemmar med 19 föreningar

• Brottningsförbundet 1 948 medlemmar med 11 föreningar

Skatteregler som också påverkar:
Moms får endast tas ut av hyresvärden om momspliktig verksamhet bedrivs i lokalen, oavsett vem som står på kontraktet. Detta gäller även hyra i andra och tredje hand och så vidare.
(Källa: Skatteverket)
Då de flesta hyresvärdar idag vill ta ut moms, kan inte en privatperson eller förening tillåtas hyra, som ej bedriver momspliktig verksamhet i lokalen. Även detta försvårar markant möjligheterna att lösa problemen på egen hand för klubbarna.

Källor

Kampsportsutredningen 2020 (SWECO 2020-04-16)

Hur har idrottsföreningarna påverkats av Coronapandemin i Stockholmsdistriktet? (SWECO 2020-09-04)

RF-SISU Stockholm