Cirkus, dans, koreografi och performance; en presentation av nya performativa praktiker

För första gången utexaminerar DOCH studenter från Masterprogrammet i nya performativa praktiker. Studenterna hör till Sveriges främsta artister inom cirkus, dans, koreografi och performance. Under två år har de undersökt och fördjupat sina respektive praktiker och resultatet visas för första gången på fredag och lördag 10-11 maj på Kulturhuset, DOCH, Dans och Cirkushögskolan på Brinellvägen 58 och MDT.

Under två dagar delar masterstudenterna med sig av sina frågeställningar, processer och förslag genom soloföreställningar, presentationer, film, bikt, eterisk punk, ljus, design och brandtal m.m. Frågeställningar som berörs är: kropp och anpassning, kroppens fysiska karaktär i förhållande till ett ”självs” alla nivåer, dans som ett socialt krigsfält, maktstrukturer som genomsyrar dansen och dess praktiker, hur vi kan sätta ord på det fysiska, mönster och vanor som dolda ideologier, dansens inre musik, terriorialisering av den fysiska platsen, olika aspekter på begreppet praktik och hur skam påverkar den performativa processen.

 Medverkande Ulrika Berg, Louise Bjurholm (i samarbete med Henrik Agger), Emilie Garmén, Josefine Larsson Olin, Anna Pehrsson, Sandra Medina, Sara Ruddock, Anette Sallmander, Sanna Söderholm och Rachel Tess.

”Hur når vi fram till en konst som är förståelig och som är tillgänglig för olika sorters människor, samtidigt som vi låter konsten behålla en estetisk integritet och makt som är nödvändig för att den ska få provocera och betyda någonting?” frågade sig den amerikanska kritikern och aktivisten Lucy Lippard i början av 1980-talet (se fonot). Genom sina omdefinitioner av såväl det praktiska som det performativa sätter flera av examensstudenterna i nya performativa praktiker denna problematik i centrum.

Masterprogrammet i nya performativa praktiker startades 2011 i syfte att utveckla nya arbetssätt i relation till publiken, nya idéer om konstnärens roll i samhället samt en kritisk, interkulturellt gångbar relation till scenkonstens fortsatta utveckling. Läs mer på www.doch.se/NPP

Program:

Ulrika Berg: Transcycling
Louise Bjurholm: Konsten att jobba i par – en fördjupning av vår praktik
Emilie Garmén: Tribute
Josefine Larsson Olin: ∞ - The Practice Formerly Known As Dance
Sandra Medina: Measured Moments
Anna Pehrsson: Unthinkable objects
Sara Ruddock: AS IT GOES ON
Anette Sallmander: See me (because I cannot)
Sanna Söderholm: Cable Dance
Rachel Tess: Souvenir

 NPP, Nya performativa praktiker

Masterstudenterna i nya performativa praktiker är yrkesverksamma konstnärer som under två års tid fördjupat sig i sin konstform med utgångspunkt i den egna konstnärliga praktiken. Under utbildningen har den individuella utvecklingen av en personlig och hållbar konstnärlig praktik placerats i en dynamisk relation till det omgivande samhällets krav, förståelse och respekt för konstnärliga verksamhet. Performativ praktik inom konstfältet har studerats både praktiskt och teoretiskt i syfte att utveckla nya arbetssätt i relation till publiken, nya idéer om konstnärens roll i samhället samt en kritisk, mångkulturellt gångbar relation till scenkonstens fortsatta utveckling. 

Till programmet söker konstnärer med ett projekt. Alla kurser utgår från och relateras till den egna konstnärliga praktiken och kan i viss mån anpassas efter studentens egna projekt. Projektet utgör en bas för två års fördjupade studier med obligatoriska, inriktningsspecifika och valbara kurser. I programmet diskuteras den egna praktiken och sätts i relation till andras, och studenten ges möjlighet att formulera sin egen konstnärliga metod och teori. Dessutom utgör samtida estetisk och filosofisk teoribildning en grund för fördjupning i det egna projektet. För att garantera möjlighet till spetsutbildning samarbetar programmet med andra lärosäten och konstmiljöer nationellt och internationellt. Masterprogrammet består av två års heltidsstudier på avancerad nivå, utbildningen är forskningsförberedande och leder till en konstnärlig masterexamen.

 Läs mer på www.doch.se

 DOCH, Dans och Cirkushögskolan

DOCH, Sveriges konstnärliga högskola för utbildning och forskning i dans och cirkus, startade 1963 och har sedan dess utvecklats till en ledande institution för konstnärlig utbildning och forskning. Vi spetsutbildar cirkusartister, dansare, danspedagoger, danslärare och koreografer. Vi ger den som redan har en profession i dans eller cirkus möjlighet till fortbildning och forskarutbildning – allt i en dynamisk och nyskapande internationell miljö. På DOCH bryts tradition och historia mot nyskapande och experiment. Här utvecklas de konstnärskap som ska förändra vår idé om det vi tror oss veta.

Att komma till DOCH ska vara en utmanande, uppfordrande, stimulerande, ibland tråkig, ofta rolig upplevelse i en kärleksfull miljö där allt är möjligt och gränser flyttas framåt. DOCH är inte ett statiskt rum utan ett väl organiserat kaos i ständig rörelse, med den vilja till ifrågasättande nyfikenhetsforskning som krävs för att göra världen till en bättre plats och vardagen till något som mer liknar det vi drömmer om att den ska vara.

Överenskommet vetande är grunden för våra konventioner. Genom konsten bryter vi upp dem och banar väg för nya. Så tar vi oss alla vidare. På DOCH utbildar vi inte för det som är utan för det som ska bli. Det är våra studenter som med sina visioner ska utveckla och förändra världen!

Läs mer på www.doch.se

Lucy Lippard, “HOT POTATOES: Art and Politics in 1980,” i Block 4 (1981), The Block Reader in Visual Culture, red. (New York: Routledge, 1996), 11. Citerad i Josefine Wikströms text i programmet till Nya Performativa Praktiker.