Forskningsveckan 2022 ger alla chans att upptäcka konstnärlig forskning

Konstnärlig forskning har debatterats flitigt på kultursidorna under de senaste åren. Nu ges möjlighet att sätta sig in i ämnet ordentligt och ta del av en mängd nya, spännande impulser inom konstnärlig forskning när Stockholms konstnärliga högskola (SKH) presenterar sin digitala forskningsvecka, 18–21 januari 2022.

Hur kan filmrekvisitörer använda datorspel som designverktyg? Hur gestaltar man sexualitet i opera utan att gå över integritetsgränser? Hur kan mimskådespelare använda artificiell intelligens?

Det är några av frågorna som tas upp under Forskningsveckan 2022, där 19 forskningsprojekt från SKH presenteras av 35 forskare och medforskare. Forskningsveckan är helt digital och öppen för alla intresserade att ta del av.

En spännande aspekt av Forskningsveckan är forskning som spänner över flera ämnen, där konstnärer från olika områden funnit sätt att sammanföra sina praktiker och inriktningar.

– Det är särskilt intressant 2022 att vi ser så många klusterprojekt, många som visas upp för första gången, berättar Cecilia Roos, Vicerektor för forskning vid SKH.

– Vi på Forskningscentrum ser Forskningsveckan som en viktig möjlighet att koppla ihop forskare och se hur deras olika områden kan matcha och berika varandra.

På grund av pandemin blir Forskningsveckan digital även i år, men till skillnad från i fjol så har de medverkande haft mer tid att förbereda sig och i förväg tänka ut vilka möjligheter formatet innebär. Cecilia Roos berättar att man har haft möjlighet att vara mycket mer flexibla med hur presentationerna hålls.

– Det finns de som verkligen behöver presentera med folk i rummet, och då har de möjlighet att göra det, och till exempel ha praktiska moment för folk på plats. Det är något vi testade redan i fjol men har kunnat utveckla betydligt i år.

Fullständigt program för forskningsveckan

Om konstnärlig forskning

Konstnärlig forskning är den forskning som bedrivs av verksamma konstnärer, där forskningens verktyg och utgångspunkt är konstnärliga praktiker. Den innefattar ett brett spektrum av olika sätt att undersöka och reflektera kring praktik inom arkitektur, bildkonst, cirkus, dans, design, film, fri konst, fotografi, konsthantverk, koreografi, litterär gestaltning, media, musik, opera, performance och scenkonst. Kunskapen som produceras genom konstnärlig forskning är inte abstrakt, utan den konkreta, tillämpbara konstnärliga kunskap som behövs för att stödja verksam praktik, skapa kopplingar mellan konstformer, fördjupa ämnesspecifik kompetens och utveckla konsten vidare.

Konstnärlig forskning är, vid sidan av vetenskaplig forskning, en av de två formerna för forskning som uttryckligen nämns i Högskolelagen (1992:1434). Begreppet lades till i lagen 2009, efter en lång diskussion som sträcker sig tillbaka till förarbetena med den föregående Högskolelagen 1977.

Läs mer om forskningen på SKH

Om Cecilia Roos

Cecilia Roos är dansare, forskare och professor i konstnärlig praktik med stor nationell och internationell erfarenhet. Roos blev utsedd till professor 2008 och verkade som prefekt for institutionen för dans på SKH (dåvarande DOCH, Dans och Cirkushögskolan) under åren 2010–2016. 1 januari 2017 tillträdde hon som Vicerektor för forskning på SKH.