Palliativ kompetens måste erkännas och spridas!

Med anledning av regeringens Nationella satsning på palliativ vård

Palliativ kompetens måste erkännas och spridas!

Det är med stor glädje och tillfredsställelse vi läser i dagens tidning att regeringen vill verka för en nationell satsning på palliativ vård genom att ge uppdrag till Socialstyrelsen att, i samråd med Sveriges kommuner och landsting, utforma ett nationellt kunskapsstöd för God palliativ vård.

Det finns idag specialistkunskap inom palliativ vård. Den vilar på vetenskaplig evidens och mångårig erfarenhet. Forskning pågår i Sverige och i många andra delar av världen. Det finns ett nationellt kvalitetsregister, Svenskt Palliativregister, som Svensk förening för Palliativ medicin varit med om att initiera. Det pågår arbete med ett nationellt vårdprogram i palliativ vård och i vår anordnas den 1:a Nationella konferensen i Palliativ vård i Stockholm.

Tyvärr erkänns inte denna specialistkunskap idag och därmed görs den inte heller tillgänglig i stora delar av den svenska sjukvården och i svenska äldreboenden. Det finns inga krav på kunskaper i allmän palliativ medicin i grundutbildningen för läkare och de specialister som finns har fått skaffa sig sin utbildning på egen hand, ofta i andra länder. Det finns inte heller någon enhetlig struktur för hur den palliativa vården organiseras. Detta gör att den kunskap som finns aldrig trängt in i den svenska sjukvården på ett systematiskt sätt.

Från Svensk förening för Palliativ Medicin vill vi framföra några synpunkter som vi tror är avgörande för att regeringens satsning på god palliativ vård till alla ska bli framgångsrik:

1. Palliativ medicin måste erkännas som en medicinsk tilläggsspecialitet. Detta är avgörande för att kunskapsmassan ska öka snabbare och att det även i framtiden ska vara möjligt att rekrytera läkare till detta område.

2. Palliativ medicins akademiska status måste befästas. Allmän palliativ medicin måste in i läkarnas grundutbildning på alla lärosäten. Centra för forskning och kunskapsutveckling måste skapas i anslutning till den patientnära vården.

3. Det måste skapas en struktur för att föra ut den palliativ kunskapen. Palliativ specialistkompetens måste finnas att tillfråga varhelst patienten vistas i hela vårdkedjan – från akutsjukhusets intensivvårdsavdelning hela vägen till äldreboendet eller det egna hemmet. Det är inte patienten som ska behöva flytta sig till experterna, det är experterna som ska kunna stötta där patienten befinner sig. För komplicerade fall måste det finnas speciella palliativa kliniker. Det skall vara lika naturligt att vända sig till den palliativmedicinske kollegan, vid komplexa frågeställningar i livets slutskede, som det idag är att be om hjälp av den erfarne hjärtspecialisten när behandlingen av patientens hjärtsjukdom inte fungerar som förväntat.

Detta tror vi är de grundläggande frågorna. Vi som arbetat med palliativ vård i många år gläds åt regeringens initiativ och delar gärna med oss av våra erfarenheter i det fortsatta arbetet.

För Svensk förening för Palliativ Medicin

Eva Thoren Todoulos, ordförande, eva.thoren.todoulos@stockholmssjukhem.se, 073-977460